Aftonbladet – 22 september 1857, sida 3

rörande under konungens sjukdom, hvilket dock, på å!skilliga ledamöters derom framstälda begäran, för snira gången bor lades. Vid derefter fortsatt föredrsgniog sf tullbetänkandet föreslog grefve af Ugglas, ut ståndei, räsom en iöljd af sitt i afseende å sockeriullen fattave bestur, mätte höja den i 13 af tulltsxeunder AW elsern: omförmmda. restitutiop vid utförsel af reffiveradt socker från föreslsgna 10 öre till 11... Desta förslag bifölls af ståndet. Vidare föredrogs ocH bifölls bevilinivgsutskottats betepkande n:r 24, angående tullbestimmelserna för artikeln bränvin och sprit. Dessutom biträdde ridderskapet och adelv presteståndets beslut, att vid :enpa röbrik uti tsxåv. göra följande wllägg: bränvin-ock-sprit; försatt med socker eller annat i alkohol kemiskt supplösligtämne, lika med bkörs. Slutligen föredrogs tariffen för kreditupplaget och ransitoafgiften, i afseende å Hvilken, på yrkande sfbr Fåhreus, vid utskottets förslag gjordes den förändring, att beräkningsqvsniiteten för spiriiu5ss drycker faststäldes till 1 centner alkobol och afgiften vill 90 öre, hvarjemte minimiqvantiteten för tobsksblad och tobaksstjelk faståtätdes till enahsnde siffra, 12 ceotoer. Sedan behandlingen af tullfrågan sålunda var af s åndet fullbordad, beslöts, på förslag af grefve af Ugglas, at den vidlyftiga diskussionen derom skulle, : håhet med hvad vid flera föregående riksdagar egt rum, få ur protokollet ntgå, med urdantag likväl af Jet sakrika anförånde, hbvarmed hr Fåhraus öppnade Tebatten. Ståndet åtskildesderefter kl. half 12, Proesteståndet. Efter protokollsjusteriogen föredrogs konstitutionsutskotteis betänkande nir 46, sngående riksstyrelsens förande under konungöns sjukdom, hvarv d dr Sandb-rg yitrade att, då denna sak är af stor vigt och iden till dess begrundande varit så kort, ban anhölle, att såvida någön red bonom instämde, att detta betärkande mäåttö i dag böråläggas för andra gån?en, särdelrs då utskottets motivering bi höfver närmare bet:aktas för att inse bevisningskraften för det resultat, hvartill utskottet kommit. M-n då ingen insämdi: uti denna begäran, blef betänkandet till afgö-avdt föredraget: Doktor Sandberg brgä de dervid först ordet och yttrade sig för den meo ng, att om grundlagårne sko!a tillämpas efter sin ordalydelse, rikets stinderg rätt att frordva om rikss yrelsen icke inträder förr än om 12 mihader; lemnaånde derbän om en lagtolkping i annan riktning här vore rådig, mer ansåg omständigheternas krsf vara sådant, att ban för sin del trodde vara nyttigas. om rikets s:änder bifölle dei förslag, som den kungliga skrifvelsen inochåller. Prosten Almqvist tillstyrkte antagande af utskottets förslag och sökte under törordandet deraf att för svara de motskgelser, hvartill en hög embetsman avsetts hafva ;jort sig ssyldig och hvsrpå äfven dok tor S:ndberg hade häniydt. Fal: kunde icke finna att någon motsägelse i de:tå bänseeåde hade egt rom. Doktor Säve biföll af:erledes utskottets försleg stsom påkaliadt af omständigheterna, Prof. Lindgren förklarade sig inöm könstitd:ionsutskottet hafva deitagit i förslsgets tills yrkande; inch gillåde icke utskoitets motivering; anstg de: inträffade fallet vara ett sådant, som den svenska grundlagen icke. hade förutsett, och som derföre borde bedömas med, uie!utande tillämpning af riksakten och Norges krundIsg, på gruvd hvaraf han tillstyrkte bifall. Betänkancet bifölls. Sedermera fortsattes utlåtandet om utgifterna under 6te hufsudtiteln med 18 de punkten, som bifölls likasom alla de följande, de flesta uian diskussion. Endast vid 26:te punkten beslu:ade ståndet, på dr Gumelii begärsn, stt afslå utskottets hemställan; och beviljade de 10,000 rdr, som Konil. Maj:t föreslagit till inköp af Cotswoldsfår. : Uti frågan om det stora anslaget af 420,000 rår till en ny bygpsd för ieknologiska institutet upp: trädde prosten Almqvist med en erinran. att då kö peskillingen för det gamla huset derutöfver får användas och denna är obekant, så tyckes någon mioskniog uti depna högst betydli.a sämma vara möjliv, hvåruti dr Sandberg instämde. Men efter dr Gumeli förklaring af förhållandet och skälen tiil förslaget, blef det af ståndet godkändt. Vid 29:de punkten yttrade dr Sandberg, att, de 30 800 rår, som tillstyrkas till inköp af bingstar, ej vore så podvändiga som anslag till andra föremål, hvilka hstva större inflytande på jordbrukets förbättriog; men på biskop Aonerstedts framställning blef punkten bifallen. Vid frågan om aöslag till undersökningar för allmånna arb ien (id. 82 i betänkandet) yttrade prosten Tellbom åtskilliga zk1 för återremiss, :om ock sf ståndet bifölis. Sedan deita betänkande var afslutadt,. begärde Somprosten Bring ordet och tillkannagaf, att både bsö och hans medkomiterade från Locds stift hade fått sig tillsinda skrifveiser från de fleste Eontrakser, hvarnti pres:erskapet inom deöita stift uttala den önskan, att landsförvisniogsstraffet måtte bibehållas för dem som uisprida-villfsravde laror, hvilket Lap ansåg sig böra meddela presteståödeti ledamöier. Borgareståndet. Bebhandlivgen af försleget till tulltaxa fortsattes på införselstariffen, dervid tran och späck, som föreslagits drsga en tull af I öre pr , bletvo förklarade fria. Hr Rydin afguf en reservasion emot hela införselstariffen, hvilken envligt talarens åsigt skulle komma att ru nera alla yrken. Sedan isförselstariffen tlifvit genomgången, företogs genomgåendet af utförselstäriffen, dervid ben, o87betsde, som rf utskottet blifvit åsarta ev tull 5f50 ör pr Cediner, förklarades frid på yrkande at hrr Ericd son, Renström, Sehwan och Ödmansson. Lumpor ha utskottet föreslagit draga eu tull af 2 rår pr cent ser. Hr Schwan yrkade tullfrih t för denna artikei h ilken enlig: talarens åsigt ej expor erades, för i vidt den b tslades bar lika högt som i uta:det. För tullens. bibehållande talade her Bergvalloch Ekelund. Gesom voieriog med 26 röster mot 12 boet togs tullen å artikeln lumpor. Malmshar blifvit före-lagen draga en tull af 25 öre pr centover. Hr Ek man begärde att tullen måtte hjss till 50 öre under en öfver, ånestid, till dess att stångjernshandteringer olifer bi: od från de hinder, som för närvarande binda densazina. Hr Schwan ingick i en utförlig vederläggning häraf och förordade utskotteis förslag Hr Gahn sökte genom åtskilliga jemförelser i till verknipvgskostnad, då bläsningen skedde i landet elle: i Eögland, visa, att den :unde ske billigare i Eogland, bvilkei skulle medföra endast malmu:försel till detta.land, om den nu föreslegna tullen antages. Tal. visste ej hvem som begärt nedsättning i tullen nalm, men trodde ej att några grufegare gjort det; och att sät:a en låg tull för Göelhvareverkens egares skull, hvilka äro utlåndnvingar, kunde tal. ej finne skäligt. Han förenade sig i samma yrkande som h; Ekman. Hr Älmgren kunde ej avbat än förundra sig att det intresse, som fö-ut så ifrigt drifvit fribandelsåsigterna emot andra näringar, nu just använde samma argumeter, som talaren då använd: ör att kunna skaffa-dem: ett större skydd. Tal. hade örut varnat mot detta bejålösa framfarande på frinandelsvägen, och troide att en skarp reaktion skullt ippstå deremot. Tsl, instämde enligt sin öfvertygelst hr Ekmans yrkande Hr Lallerstedt uppläste förre epresentanten. Wijks yttrande vid, föregående rikslagen, samt yttrade sig, till fördel för utskottets örs:ag. Herrar Ekdund, Falhem, Rydin och Rentröm instämde met hr Ekman. Hr Hesselgrer alade för utskottets förslag på det att, ifalls son: let uppgifvits, att sångjern kan tillverkas i Eogand med cookes af. lika godhet, som det svenska ch då till följd dera!! svenska stångjerpssmidet kon: ne att gå under; en exportartikel: måtte finnås, som ill största delen betickte importen, Hr, Ekholm an: åg att man borde hudla efter principer och ej låta ee BAN