Aftonbladet – 22 september 1857, sida 3

Article Image
KIKSDAGEN GÅRDAGENS AFTONPLENUM Ridderskapet och Adeln, Vid plevi början föreslog frih. R. Cederström, sti konstitutionsutskot:ets betänkarde angående riksny relsens oppdragande å: H. K H. krocprissen skulle sättas främst på föredragvingslisian i nästa plecum (i dag), hvartill ståndet, lemnade sitt. bifall. Deref.er fortsattes föredrsgningen sf tul:betänkandet, dervid början gjordes med artikeln ylleväfnader, i afseende å hvilken grefv af Ugglas föreslog, h: Fåhreus understödde och ståndet beslöt den rodifiration i utskoriets förslag, att, sisom en öfvergångsåtgard till lognande af farbårorna i afseende å et Itför hsfög nedsättnivg, å ätta ylleväfnader, andre slag, en tull af I rdr 50.0re under de båda åren 1858—59, hvarefter den af uiskot:et föresl:gna och så:om rörmsl ansedda tullsatsen af I rdr 25 ör. borde inträda med år 1860. Hr Brakelsnsåg denne sistatullsats, utan fara för klädesfsbrikeröa, tedanp första året kunna träda i kraft, och dref han sitt yrkande i detia, hänseende.till votering, dervid havs mening likväl understöddes Llott af 4 röst: r emot 30 som. voro för nyssnämde öfvergångsförslag. å DE å lihneoch hämpväfnader. håröch tagelväfnader, vaxerade och lackerade väfnäder vam: vattentäta eller dubbla väfnader af utskottet föreslagna tullsatser b:föllos.. I afseende å sidenband beslöts enabanda förändring son: i afseende å helsidev, att nemligen inllen bestämde för 1858 till 7: 50, för 1859 till 6:75 och för 1860 till 6 rår. 5 Utskot:ets förslag i afseende å alla öfriga import artiklar; å hvilka utskottet godkänt deaf K. Msj: föreslagna tullsatser, bifölls utan någon. föräsdring. Hr: Pr.ntzenskjöld upptridde visserligen och framlade promemorior, dem ban erhållit af fsbriksidkare, och på grund af hvilka han yrkade högre tullsätser å tiera artiklar, såsom gevär, pianos, leksaker, paraplyer, skomakarearbeten, snörmakarearbeten, svarfvarearbeten, tågverke och vagnar. Hans argumentation var dervid oföränderligen densamma. Man har sagt mig, att den och den tullsatsen utgör det minsta skydd, med hvilket det för denna Däringsgren är möjligt att bestå. Man har sagt mig, att denna tullsa:s är alldeles 1:ödvändig, så framt icke handteriogen skal! så under 0. 8. v. Men ridderskapet och adeln, fäåtade så litet afseende vid hvad man bade Sigt hr P., att han, såsom ofvan nämdes, icke lyckades genomdrifva någon nda förändring vid vågon af alla örevämde art:klar. Han hade dessotom åtskilliga missöden vid sina yrkanden och påståenden. Så befans det att artikeln kabinetts: yglar, i afseende å bvika hr P. påstod att tullstyrelsen skulle råka i stor förlägenvhet hvsart den borde hänföras, redir ganvska riktigt fiones i taxsn upptagen. Vidare visade det sig, att tullen å svarfvarearbeten, den h: P. önskade förhöjd, redan Jängesedan yar faststäld i sammanbang med trävaror, under hvilka den finnes rtågen, 0.8. Vv. Poländet öfvergick derefter till utförselstariffen och biföll hvad utskottet föreslagit i afseende å Ben, blodiglar, träkol, koppar, kopparskrot, lumpor, samman satta metaller, spillning, affall och spån samt trävaror. Vid utskot:ets förslag i afseende å artiklarne jern, jernskrot, gjordes den förändring, att å jernskrot, gjutet, smidt eller valsadt sattes en utförseltull af 25 te pr centner, enligt kommittersdes förslag. Dette beslut fattades på yrkande af hr Åkerman. Vid artikeln malm, å hvilken utskottet föreslagit en utförselstull. sf 25 öre centner, yrkade hr Åkermatr förhöjning till 40 öre eöar han genom uträkning af raktkostnad förmälde sig ba funnit, att om en lä;re tullsats åsattes skulle engelsmänven kunna med törre fördel til Eapland införa vår malm än vårt ackjern. Grefve af Ugglas förklarade det han, sedav rågan förevar 1 bevillningsutskottet, erhållit kännelom om de af brukspatron Esman gjorda försök. att ned coakes tillverka stångjern direkte af malm utav utt först göra tackjern. Gensm denna nya tillverkiogsmetod skulle den svenska malmen kuuna vinna kad begärlighet i England, och ansåg sig.grefv n erföre under dessa förändrade förhållanden böra föeslå tullens förhöjning till 50 öre pr ceniner, på det exe genom;en ät exporten läf malm lemnad alltför tor fördel, den svenska jernbandteringen må komma iw gå miste om den för densamma behöfliga rävar ad. Grefve af Ugglas förslag blef af ståndet bifallet. —— DAGENS PLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Enligt i går fattadt beslut föredrogs först konstiationsutskottets betänkande angående riksstyrelsens

22 september 1857, sida 3

Thumbnail