Aftonbladet – 11 september 1857, sida 3

i ordet befattats. Ae ov Eref från banmark. Köpenhamn den 7 September. Nu var det trolleriet skulle börjas, dette häxmästeri, på hvilket jag längesedan förbe. redt er, såsom: någonting liggande i bakhål Å På regeringens eljest skäligen meningslösa och vidunderliga politik. Tidpunkten till denne representation i den högre politiska magien är, som sagdt, nu om någonsin inne, och : sjelfva verket har man den sista veckan set liksom några tillstymmelser dertill, i de Dagbladet, hvars-talang som amanuens ät öfver mitt erkännande, varit observeradt pysslande med allehanda små förberedelser och ordnande åtskilliga apparater för den stors förevisningen. Emellertid har ännu till i dag sjelfva den förväntade trollkarlen icke visat sig på sceren, och det ser nästan ut som spektaklet skulle bli instäldto. När den berömde andemannen Home i Paris icke kan för aftonen få det att gå med sina besvärje!ser, förklarar han gemenligen att luften är full af des atomes dineredulitå,; på samma sätt tyckes, luften här för ögonblicket vara bemängd af åtminstone vissa obenägenhetsoch obeqvämlighets-atomer, och det kan varå länge! Itzehoer-komitn har, som ni nu känner, redan för en vecka sedan gjort sitt. . Jag vet icke om ni tagit kännedom om dess betänkande in extenso, hvilket är ett ganska långt och segt aktstycke, men ni-vet, att det pin nuce innehåller, att komiten tillbakavisar regeringens förslag till en-förändrad. specialförfattning för hertigdömet (eller, om man så vill, lägger det helt enkelt till handlingarnev), förklarande att derom ej kan bli fråga förrän hertigdömets ställning: i monarkier: först blifvit ordnad på ett med landets rättmätiga kraf på sjelfständighet och likaberättigande öfverensstämmande sätt,. Det är intet tvifvel underkastadt att församlingen fullkomligt och med enhäll ghet accepterar detta komitens förslag, och så stå vi der vid frågans definitiva afgörande på ena eller andra viset. Jag tillåter mig fråga er, om ni sjelf nåossin ett enda ögonblick tviflat på att just detta skulle blifva resultatet till en början. För min egen del har jag sagt det icke en, men tio gånger; jag vill ej begagna ordet förutsagt, emedan det knapt kan komma i fråga att spela profet, der hela verlden förutser en och samma ssk. Ni väl! regeringen skall nu här na.urligtvis komma Fd sitt kapitalargument cch appellera till Europa. Der s Ir ni — skola de säga — der ser ni! vi bafva gått så långt, som en dansk man kan gå, och ändå litet ? are, vi hafva bjudit holsteinarne guld -c: sröna. skogar, vi hafva räckt dem ett famntag af idel försonlighet och förekommenhet, och hvad tack röna vi? Ew bleklagdt nej, ett afslag pure et simplex! Och säg 0ss nu, om ni behagar vara opattiska, på hvilken sida är skulden, felet, anledningen till videre tvist? Det är verkligt, att detta låter något och att det äfven ser något ut. Men låtom oss, utan att förhasta oss, nu äfven höra hvad bolsteinarse säga: Man har bjudit oss guld och gröna skogar, å la bonne heure! men har man bjudit oss hvad vi begärt? Är det om en förändrad förfatming för Holstein i speciel mening vi hafva från början postulerat, är det derom Östsr.ikes och Preussens intervention handlar, är ået derom vi i riksrådet sökt göra vårt rättfärdiga kraf gällande? Nej. Derom har frågan icke varit, men den har varit om hertigdömets ställsing i en ,enhetsstatn, som vi vilja ha utbytt mot en verklig, belstat eller rättare: en samstat i sanin Mening, der Holstein komme att vara i alla afseenden fullt Jika berättigadt å sin sida med den öfriga monarkien å den andra, 0. s. v. Kort och godt, vi hafva begärt t. ex. en biffstek; den danska regeringen kommer och sticker oss i händerna en — pannkaka! och när vi upplysa om ätt detta är ett misstag, tager ministåren i Köpenhamn patetiskt Gud och mens niskor till vittne på att vi äro missförnöjde, obilliga och oefterrättliga! Det torde svårligen kunna bestridas, att — båda parterna hörda, — den danska regeringens väntade spell till Europa måste förlora icke obetydligt af sin vigt. Den skall ej gerna kunna föra någon bakom ljuset förmedelst förebärande att den icke vetat hvarom saken handlade; hela denna lunta af tyska noter, som gått före denna Flauptund Stats-Auktion, har tillräckligen tydligt uttalat såväl hvad som vore Tysklands anspråk (rättmätigt eller icke, lika godt!) som holsteinarnes specielt. Något annorlunda ställer sig saken det är sant, i fall frågan vändes: om och regeringen s:ger: Ja, detta hafva vi visserligen känt, vi hafva till leda hört anspåk framtällas på en förändrad Holsteins ställning i vela monarkien, på likaberättigelse, o. 5 V-, nen då detta naturligtvis ej från vär sida sunnat medgifvas, hafva vi velat göra ett örsök, om ej holsteinarne skulle vara så förnuftiga att sjelfva ge med sig i det der, mot let att de finge t. ex. en ypperlig special örfattning efter deras eget humör, pannkacan i vederlag för biffsteken: men ej heller PRE ST BN AA NT Ta ONT INN Speri