Aftonbladet – 11 september 1857, sida 2

pblefve äf sjukdom hindrad föra riksstyrelsen, panförtro densarima åt tronföljaren. Vi hörde pmed förvåning ett sådant förslag af en gam;mal liberal, hvilket blef understödt af en ännu äldre från samma skola, men, anseende yiet för obetänkta ytträtden, som undföllo ta!arne, ville vi icke fästa or8 dervid, helst phans excellens justitiestatsministerii, närvarande, genast yttrade, att han icke trodde någon samvetsgrann rådgifvare skola vilja stillstyrka en sådan åtgärd. Så lagstridig anssågs den vara af en rikets högste domare; hvilken Hr Dalman sjelf icke sätter lågt i juridiken ! Vi hörde, sade vi, detta et liberal mans förslag om ett kringgående af grundlagen ,med förvåning, men ännu större blefvö våra ögon, då vi, i onsdagens Aftonblad läste en längre ärtikel af sama e hr Dalman, der han, säfvenitytande den sista återstoden af sitt så hårdt medtagna avseende för stadga och efterrättlighet i politiska grundsatser, öppet uppträdde till försvar för en sådan adress ,från Sverges ständer och Norges ztorthing, hvartill tiden nu ansågs särdeles gynnande, enär båda ländernas representanter äro samlade. Hr Dalmans skäl är det, att en interimsregering, ehuru föreskrifven i riksakten, likväl är stridande mot Sverges grundlagar Joch att man, för att förebygga denna visserligen ganska vidunderliga regering, och då samtliga stånden redan äro ense om att till nästa riksdag antaga såsom hvilande ett grundlagsändringsförslag om kronprinsens inträdande, under konungens sjukdom, såsom regent, så borde man nu genom en exceptionel utväg, som ieke egentligen våldför hvarken den ena eller axdra lagen, göra ett slags lex in casu och som öfverensstämmer med hvad ständer voch storthing, vid särskilta tillfällen förklarat vara sin önskan och mening. Hr Dalman föreslår derföre, att en adress af samtliga priksstånden kulle hos konungen föreslå att, iatilldess ett grundlagsstadgande i samwga syftning blifver vid nästa riksdag antaget, konungen, för händelse af sjukdom eller utrikes vi tande, ville åt H. K. H. kronprinsen uppdraga riksstyrelsen. Häruti finner hr Dalwan ingen konstitutionel-våda, ej-heller att under yrseln af något slags entusiasm låta hänföra sig till em acklamation för en viss person, utan helt enkelt att något anticipera tillämpningen af ett grundlagsstadgande, om hvars riktighet alla opinioner äro öfverens,. När man besinnar, att hr Dalman är en gammal representant, en längre tid kaft en stor tidning om hand och ännu icke är främmande för allmänna ärenden, är det, oaktadt den honom ofta påkommande oefterrättligheten i politiken, ändå i hög grad oväntadt att höra af honom en sådan bestämd uppmaning att beträda olaglighetens område, på grund af hvad som skelt under tider, då man härom var mindre sgrannlaga, då den allmännare uppmärksamheten icke ännu blifvit å detta ämne fäst. Också har Aftonbladet, oaktadt gästfriheten för en sådan laglösing, vid hans mottagande förklarat, att han innebure ett sådant afsteg från laglig phetens bana, som en hvar, hvilken lägger vigt på grundlagens orubbliga helgd, måste önska. naldrig se upprepadt. En bestämme!se, föreskrifven i riksakten, den konstitutionella fördragshandlingen mellan Sverge och Norge, får ioke anses stridande mot svenska grundlagen och godtyckligt, eller annars än i laglig ordning upphäfvas Interimsregeringen är en vanska else, men detta är händelsen med mycket annat här i verlden, och man borde icke behöfva för en gammal publicist läsa lagen om, att en lex in casu och exceptionella utvägar samt anticipationer å tillämpningen af icke . beslutna grundlagsstadganden aldrig kunna försvaras. Då hr Dalman sjelf frisäger sig från yrseln af något slags eutusiasm, har äfven den ursäktligaste förklaringsgrunden för hans för: slag bortfallit. Man jemföre härmed hvad Svenska Tidningen i dessa dagar yttrat rörande det här så bittert klandrade projektet och framförallt jen panegyrik honi dag egnar åt samma politiska person!ghet för samma åsigter, öfver hvilka hon för ett fjerdedels år sedan i så skarpa och bestämda ordalag brutit stafven. Då vi nogsamt veta, att den åsyftade författaren sätter vida mera värde på att af Sv:nska Tidningen blifva angripen än berömd, tro vi oss ha gjort honom en tjenst genom att återkalla detta Svenska Tidningens förra videtur i minnet till jemförelse med det nu afgifna, på samma gång vi lägga under allmänhetens ögon ett nytt och lysande prof på Svenska Tidningens fasthet isina grundsa!ser. RR