Religionsfrihetsfrågan. Anförande på riddarhuset af hr L. J. Hjerta. (Slut från gårdagsbladet.) Men låtom 0ss nu gå vidare och af de så kallade presterliga förrättningarne bevisa, att alla kristna äro prester.s — — Det första och allravigtigaste, hvaraf allt annat beror och hvartill det slutar sig, är Guds ords förkunnande, ty medelst ordet undervisa, välsigna, binda, lösa, döpa, offra; pröfva och bedöma vi allt, så att när vi öfverandtvarda ordet åt någon, kunna vi ingalunda taga oss rättighet att frånkänna honom fullständig andel i prestadömet.: Men nu är ordet just alla kristnas gemensamma egendom, såsom Esaias säger: alla dina barn skola vara lärda af Gud, hvilket Kristus sålunda utlägger: att alla de äro lärda af Gud, som böra Fadrens ord och lära att komma ill honom. Men att denna första förrättning, nemligen Guds ords tjenst (ministerium verbi divini) tillhör alla kristna, är ytterligare klart af följande skriftställen: I ären ett konungsligt presterskap, det heliga folket, och det egendomsfolket, att I skolen kungöra hans dygd, som eder kallat hafver af a till sitt underliga ljus. Får jag nu taga mig den friheten att fråga, hvem är det, som är kallad från mörkret till hans underliga ljus? Är det kanske bara de plättrakade och smorda EA Ord eller är det icke fast mer alla kristna? Men S: at tras medgifver dem icke allenast rätt till, utan ren af befaller dem att förkunna Guds dråpliga verk, hvilket sannerligen icke vill säga något annat, än att predika Guds ord. Låt dem nu komma fram,