Aftonbladet – 9 september 1857, sida 3

—— Ookså några ord i-skolfrågan. Vi meddela i dag slutet af den i gårdagsbladet afbrutna, från landsorten insända ärtikeln i detta ämne, Men det är klart, att om rikets ständer vilja befrämja det-goda i den .nya skolstadgan, så måste detfa i första rummet. ske derigenom, att skollärare; genpm bättre löner uppmuntras ätt kraftigt och nitfullt sätta den iverkställighet. Blifva lärarnes löner oförändradt. desamina--eller endast obetydligt förökade, så kunna vi för visso försäkra, att skolans tillstånd snart:skallublifvå bländigare än det varit på 20.å 30 år. Tyman må tilltro laglydnaden och densabstrakta pliktkänslan huru mycket som -helst, så kunna de dock. omöjligen i glad, frisk.och liflig verksamhet uppehålla en menniska, som anser sig orättvist. behandlad. Men orättvisa, ja en stor, en i vårt) land oerhörd orättvisa skulle föröfvas mot skollärarne, om de utan väsentlig förhöjning af nuvarande löner skulle lemnas under hvad man då med allt skäl kunde kalla den nya skolstadgans träldomsok. Låtom: oss nu tillse, hvilka förhoppningar i dettå hänseende gifvas af den nya skolstådgan jemförd medi den i Kongl; Maj:ts proposition till rikets ständer föreslagna nya lönestaten, 1820 års skolordning ålägger hvarje lektor en tjenstgöringsskyldighet af 8 timrbar i veckan, uti det eller de ämnen, som tillhöra hans lektion; den nyå skolstadgan ålägger honom 20 å 22 timmar i veckan, och inskränker icke h töms adentonmeememem ar RV VE TUSKTARKON IC)