Aftonbladet – 9 september 1857, sida 3

detpår, mumlade baronen halfhögt för sig ejelf, under. det de båda kusinerna närmade sig; till den gtupp,-der. de båda vackra svägerskorna förde ordet. Nej, min bästa Ebbåa, du har orätt, sade den vackra friherrinnan K. lugnt, just som berrarne nalkades, till sin svägerska, hvars höga färg och strålande ögon bevisade, att bon nyss talat med ifver;. du har verkligen orätt. Hvar skulle gränsen bli för det pasri om känslan skulle bestämma den. . I mitt tycke. äro konvenansens reglor i detta fall långt mera ett värt; ett stöd, och, så att säga, en gärd af aktning för den dygdiga och väl uppfostrade qvininan, och ett tryckande stängsel Iblött för den som skulle vilja öfverskrida detsamma.n 4 Det är verkligen någonting bra vackert att höra sädana ord ifrån så vackra läppar, och: om jag icke visste, att ni batar smicker, min friberrinna, så skulle jag säga, att det Elär er så väl, att man likväl vore frestad tro er om en smula koketteri, sade en gammal mager herre; med kommendörsband öfver sitt insjunkna bröst, till fribherrinnån, som satt bredvid hotiom, under det Han långsamt öppnade sin gulddosa och förde en pris snus till sin näsa, Du må ha rätt i-chvad du säger, men när nu dets olyckliga skrankor äro öfverstigna, då synes det mig bra hårdt, att verlden icke skall tåga i betraktande bevekelsegrunderna till detta brott, sade Ebba lifligt. (Forts. följer.) — Spelbanken i Wiesbaden har denna sommar två gånger: blifvit, i.det närmaste sprängd af ett bolag, som oupphörligt hållit emot den för att störta den och sjelf, vinna, — Spelkanken i Spaa har en -polack lyckats spränga två gånger. Hvardera gången fick han omkring 30,000 rår bko.