UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. Af konstitationsutskottet. N:r 31. Tillstyrker, i anledning af utaf h A. P. Sandströmer och kyrkoherden Otterström väckta Motranet om representationsrätt för läårarne vid elementarläroverken, att rikets ständer måtte såsom hvilande till grundlagsenlig bebandlinj vid nästa riksdag antaga staden och floden. Några sysslolösa seapoys, några lägermaterialier och en artilleripark förmå icke gifva lif, åt denna ofantliga fästning, som varit ämnad att rymma en hel armå. Ledsagad af en svart slaf, hvilken har att vaka öfver de innanför dessa murar nedgräfda skatter, uppnår främlingen genom en öken af melankoliska ruiner det af sehack Dschehan bygda palats. Endast en dälig trädörr, tillsluten medelst en bom, skyddar ingången till denna inuiska Louvre, dit man inkommer genom de åt monarken förbehållna badrummen. Dessa rum, så förfallna de än äro, appenbara likväl för den bländade främlingen denna sällsamma prakt från Indiens tidigare historia, om hvilken han hört så mycket talas, men hvaraf han förut funnit så föga spår. Golfvet är belagdt med qvaderstenar af hvit marmor och väggarne omvexlande beklädda med små skifvor af brunt stengods, porslinsblommor i relief och små spegelglas. Taket prydes af de smakfullaste måleriornamenter i guld och himmelsblått, och i väggarne äro anbragte tusentals marmornischer till upptagande af lamporna. Vattnet faller med breda strålar ned i en herrligt eiselerad marmormussla. De öfriga rummen i på latset gifva icke efter för dessa praktfulla badsalar. Öfverallt marmor, öfverallt de herrligaste örnamenter, öfverallt pelare besådda med juveler; koriligen, lyxen i detta öde, luftiga palats är i sanning ; oerhörd... Monarkens audiensrum, som är öppet mot alla. fyra väderstrecken och har till tak en förgyld kupol, hvilken uppbäres af smärta, med karnioler, turkoser, smaragder och rubiner infattade pelare — detta rum förverkligar de österlåndska sagornas under. Framför ig ser man en hängande trädgård, värdig drottning Semiramis, med törnrosoch jasminhäckar samt fontäner, som tömma sitt vatten i marmorbäcken; och blickar man ut åt den kriogliggande nejden, så har man en tafla af obeskriflig skönhet: en ofantlig grön;kande slätt, på hvars midt reser sig. Akhbars -herriga måusolå, och som genomströmmas af floden schamna, hvilken med sina silfvervågor slingrar sig. Tam i fantastiska krökningar. Vid anblicken af detta herrliga ställe kan äfven den mest prosaiske åskådare icke afhålla sig från en känsla af beundran; ovilkorligt lifvas inför hans ögon den ödsliga taflan: rosorna stå i blomma, de uttorkade fontänerna uppkasta höga vattenstrålar, och en vördnadsfull pientiskomassa tränges omkring en majestätisk, bronsärgad, med juveler öfversällad man, som kallar sig