Aftonbladet – 8 september 1857, sida 3

ST Reallinien:Y ET Klassiska linien: — Reall. . ett plus af i franska 43 t. 25 t. 16 t. i tyska 37 17 20 i engelska 26 4 22 i matematik 52 38 14 i naturvetenskaper 32 16 16 eller om man tager ett helt läseår, så har reallinien i fråbskat 576 i tyskan 720 i engelskan 792 i matematik 504 i naturvetensksper 576 timmar möera än den klassiska. . . Betrakta vi de särskilta fealäfnneha, så börjar realisten redan i 4:e klassen engelskan med 5 timmar i veckan, hvilket fortfar de 3 derpå följande åren, hvarpå han de 2:ne sista åren får 4 t. per vecka. Realisten har på detta sätt under hela sin skoltid 1008 lektioner i engelskan, då den klassiska liniens yngling, som läser engelska endast de 2 sista åren och då 2 t. per vecka, blott kan påräkna 144 leksioner i detta språk, således 864 lektionstimmar min dre än realistens. I de andra lefvande språken är skilnaden i lektionstimmar äfven ganska betydlig. Resalisten har aemligen i tyskan på Hela skoltiden 1044 lektionssimmar, då lärjungen på den klassiska linien har endåst 612, d. v. s. 432 lektioner mindre. I franskan har realisten 1548 lektionstimmar på hela skoltiden, den klassiske ynglingen deremot endast 900, d. v. 8. 548 timmar mindre. Nu hemställes till en hvar med de nyare språken något bekant, om ieke af 2:ne ynglingar, båda undervisade af samme lärare. och med lika. nit, men den ene (nemligen realisten) under 864 timmar mer i engelskan, -612 i tyskan, 548 i franskan, allt mera år den andre, den: förre (realisten) måste antagas kuona ernå en betydligt öfverträffande kunskap ide moderna språken. Men ett större fullkomnande i dessa har ju varit en af rikets ständers hufvudönskaingar med hänsigt till realbildningen. I matematiken har realisten -under hela skoltiden 1872 lektionstimmar, den klassiska liniens yngling 1368, d. v. s. den förre har 504 lektionstimmar mera i detta ämne. Vi fråga återigen, om icke, Jå samme lärare lika nitiskt undervisar, den gosse, som har 504 fere lektioner (eller 1 lektion pr dag under 1 år 7 månader 9 dagar utöfver hvad den andre har) bör komma bra mycket längre i det matematiska studiet. I naturvetenskapen har reslisten precist dubbelt timantal mot. den klassiska sidans yngling, nemligen under bela skoltiden 1152 timmar, då den senare har endast .576. Dessutom får realisten ensam studera kemi. På dessa 576 timmar mera bör en rätt vacker kurs hinnas i kemien, och kursen i fysiken bör blifva betydligt större och kunna omfatta problemlösning till ett mått, hvilket icke-realisten på långt när ej kan hinna. Att döma efter hvad man i realskolor hittills hunoait, tänka vi oss en flitig ynglings på reallinien kunskapsmått efter fulländad skolkurs kunna vara, minst silltaget, följande: I kemien: Stöckardts oorganiska kemi och vana med, åtminstone enklare laborationer. . I fysik: Möllers af Wiemer öfversatta lärobok jemte de vigtigaste problemerna i Focks, Siljeströms eller Fliedners exempelböcker. I matematik: Hela aritmetiken, Alreiks geometri hel och hållen och med alla exempel, Björlings, Bergii eller Wiemers algebra med alla problemer, samt något ingalunda koapphändigt, ehuru elementärt arbete i de koniska sektionerna, teoretiskt och tillämpadt. k I lefvande epråken : fårdigbet att utan grammatikaliska fol uttrycka sig muntligen och skriftligen på tyska, franska och engelska samt att förstå de ej svåraste författare på dessa 3 språk. Och detta vackra kunskapsmått tro vi kunna absolveras i det efter nya skolstadgan inrättade elementarläroverket, oaktadt de ofullkomligheter, af) hvilka det måste lida både till följd af många andra brister i den nya stadgan, men i synnerhet i följd af dess tvenne största pedagogiska misstag, hvara! det ena är, att låta studiet af nyare språken börja med fransyskan, det andra att lägga undervisningen i fysiken. kemien och mineralogien på den i dessa amnen. sällan rätt kunnige läraren i botanik-och z0ologi. I afseende på det. förra misstaget, så ebura framstegen ovilkorligen blifva större, om början göres med tyskan, så bevisa emellertid flickpensionerna att de moderna språkens studium åtminstone ej är omöjligt, äfven om början göres med fransyskan. I afseende på det senare misstaget så gjorde rikets ständer bäst, om de, såsom hr. Erieson motionerat, ansloge särskilt lektorslön åt en lärare i fysik, kemi och mineralogi; men skulle detta ej kunna gå för sig, så kan fysiken tillsvidare öfverallt skötas aflektorn i matematiken, och kemien samt mineralogien af läraren i naturalbistorien, som vanligen i någon mån studerat dessa ämnen, hvilka också ligga naturalhistorien närmare än den mera matematiska och abstrakta fysiken. Dessutom förutsätta vi ock, att rikets ständer anslå medel för inrättandet af kemiska laboratorier och inköp af de nödigaste fysikaliska apparater, hvartill på de flesta ställen inga medel finnas uti läroverkens egna kassor. Men kan nu detta kunskapsmått hionas, och vi äro säkra att så är möjligt, om lärarne endast sättas i stånd atv göra sin flit, så, huru ofullkomlig den nya skolstadsan ock är, och huru mycket hon i många anmärkta och oanmärkta puukter kräfver ändring, så vore det i sanning att ej se skogen för träden, om man ansåge henne för sina ofullkomligheters skull vara ohjelpligt dålig, rent förkastlig, mera skadlig än gagneiig. För vår del kunna vi, på grund af föregående rent faktiska framställning, icke underlåta att påstå, att den nya skölstådgan, alla sina stora brister oaktadt, är ett vigtigt framsteg, samt attingenting vore mera ovist af dem inom rikets ständer, som intressera sig för realbildningen, än att tillgripa rent inhibitivå åtgärder och förneka alla nya anslag åt elementarläroverken. Vi veta nu hvad vi hafva, men cke hvarken hvad en komite kan föreslå ell r Kongl. Maj:t i frantiden kan täckas i nåder besluta. Vid varje motstånd. mot konungsliga anbud. ställer sig uitid för vår syn det beklagansvärda försmåendet af let kongl. representationsförslaget, hvarigenom för åud vet huru många år en representationsförändring sjorts omöjlig. Framtiden är alltid så oviss, att vi ingalunda tilltro oss veta, om ej den nuvarande skolstadgans lokala förkastande skulle kunna lemna insrigerna tillfälle att till och med rent af upphäfva hvad som redan vunnits, nemligen de båda liniernas örening och den rättsisa, som vederfarits båda. än sö (Slutet följer.) RIKSDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. Af kanctHintlianentoebasts så At AK LT ER fn RR