Aftonbladet – 7 september 1857, sida 3

RIKSDAGEN LÖRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och adeln. Hr Ehrenborg tillkännagaf, i egenskap af ledamot af riddarhusutskottet, att baron Carl Axel Bror v. Blixen-Finecke anmält sig till utbekommande af pollett, nen att utskottet ansett sig icke kunna villfara denna egäran, enär det icke vore utskottet bekant, huruvida baronen i egenskap af dansk hofjägmästare afagt trohetsed till konungen af Danmark och, i sålant fall, om han dertill, på sätt riddarhusordningen föreskrifver, haft K, M:ts nådiga tillstånd, med anlednivg af hvilket förhållande riddarhusutskottet hade velat tillståndets afgörande hänskjuta denna frågan, huruvida pollett borde till baronen utlemnas eller ej. Ryttmästaren Tornerhjelm förklarade med inledning häraf, att baron Blixen-Fineckes hofjägmästareembete blott varit en tom titel, som baronen erbållit på samma sätt som man erhåller t. ex. en utländsk orden, och hvilken icke medfört afläggandet af någon trohetsed. För öfrigt hade han numera afsagt sig denna titel; och ansåg talaren, på grund af allt detta, hinder icke möta för baron Blixen att utbekommua pollett å riddarhuset. I samma riktning yvtrade sig landshöfdingen 8. G. v. Troil, hvilken såsom ytterligare bevis på baronens egenskap af verklig svensk undersåte anförde den omständigheten, att han här i landet exercerat beväring och bär ständigt varit mantalsoch skattskrifven. Frih. Paykull ansåg det emellertid böra närmare undersökas huruvida baron Blixen verkligen aflagt trohetsed till utländsk makt, och om han dertill haft K. M:ts tillstånd, hvarföre han begärde frågans bordläggning. Denna begäran understöddes af hofpredikanten Tham, som erinrade, att baron Blixen varit dansk riksdagsman, i hvilken egenskap tal. förmodade, att han måst aflägga trohetsed till konuogen af Danmark. Med anledning af de båda sista talarnes framställning, bordlades frågan till nästa plenum. Hr G. 4. af Sillen uppläste derpå en skriftligen affattad reservation mot ståndets beslut i afseende på frågan om bangårdsanläggningen på Södermalm, och upptogs plenum för öfrigt af justering utaf en mängd expeditionsutskottets förslag till rikets ständers underdåniga skrifvelser. Bondeståndet. Statsutskottets utlåtande n:r 115, om medels anvisande till lån för kyrkooch skolbygnader, bifölls. Lars Gustaf Andersson, med hvilken många instämde, ville, att ståndet, utan att gilla utskottets afstyrkande utlåtande, skulle lägga detsamma till bandlingarne; men denna åsigt delades icke. af. pluraliteten. — Samma utskotts utlåtande n:r 119, om eftergift af hr. A. L. Hård af Segerstad ådömd ersättningsskyldighet, afslogs, sedan Per Erik Andersson och Nils Svensson från Skåne, med hvilka många instämde, samt Efraim Larsson yttrat. sig för afslag. — Efter några nya måls bordläggning åtskil