Aftonbladet – 5 september 1857, sida 3

SR NERO flyttning till hufvödstaden . än, vndertecknad, .m He b trör det vara oförsigtigt. att, deraf, vilja. drag andra eller större fördelar, än. som. rimligens.af: ce) ade kunna förväntas. Artikeln berör hu! vudsakligen de civilä.embetsmännen, och antager ;å isomafgjordt, ait duglighet -hos--demskulle Euni vinnas gerom denn förflyttning. Jag har dock svå stt inse, buru den civila embetsmanöabildnivgen er i dast derigenom kap erhålla någon, särdeles tillväxt! I Det sr väl ejtroligt, att universitetets platsi Upss!l : är den enda, ja icke eps. den väseniliga; orsaken I-våra-civila-embetsmäns mindre duglighet: Jag v tå; att, om universitetet äfven förByttäs ; Stockholte, men vissa puvarande. förhållanden for j fara oförändräde, de civila embetemännen Bndå skol Hö lika svagå i sina stycken som förut;ty de-rhållanden äro så tryckande, att utan deras afska: ifande universitetets flyttning ej förmår i denna rik: I ning uträtta. något. af vigt... Icke kan det bero : istallet för universitetet att fordra em högre bumav? I stisk bildning af dem civila embetsmannabanäns är Inessvenner. Ehuru Stockholm utdef en lång fad år i ordets egentNgå mening öfrersväthniades af oo Iträofdinarier i embetsverken, ville man ju ändå I höja de miserabelt låga fordringarne på allmän: I köoskå cr hos dessa ämpessvenner. Detta är ett b j tydelsefullt faktum, som förtjenar att betänkas. Me umed, så svag allmän: bildning,.. som hittills fordra af dem, kam ej någon. högre .embetsmannadugligh I begäras eller utvecklas. Ej beror detaf uviversit: I tets Isge att fordra juridiska kunskaper och någo: erfareulet i domarevärf äfven af administrativa tjer I memäm men utan sådana Kutskäper och sådan erfi prenbev kan jä 6j verkiig skickligRet Hos dessa 15:: I stemän finnas. Ja, tokenskapengår så långt, att ick. ens än i denna däg tjenstemäbnen i kongl. kanslic nidjioträdet derstädes beböfva ega den ringaste kän! nedora i allmänna lagen. eller, ens i, de författningar söm dagligen skola tillämpas, än mindre någon er Ifårenhet i domarevärf. Icke beller beror det af uni versttstets läge ätt skaffi administrätiva tjenstems en ansöwudig bergnirg: HYNKen dögtig och omtöänk sam yngling kan viljs vid Härvårande förhållandet dettadisgebde betråda den administrativa tjons mannsbapsn 8 Degsom af ungdomsöiverilnivg, oc oföFvtåtd ingått derpå, hafva haft den eländiga: framtid Antilgeh hdfvå de för beständigt mäst ik va dgifti, och derpå kän? 1 ääding j dev såll; lifvet isdennassedeslösa stad särdeles vinbä, eller och bafya;de gift sig,joch derigenom,tvåst underkasiasig ett så nedtryckt lefnadssätt, att.det. på inietivis mo svarat den kultur, eller det sträfvande; man af der fordrar, utan måst qväfva. deras håg. och förmåge Icke heller kan universitetets-läge anses inverka på detaförderfliga förhållandet, att decadhbiinistrativs tjenstemännen i landsorterna utj enalldelesyskild embetesivätnakår fråt sådana easteman i Kufvudstaded! De sedarö stickas genast il NESSORN i lådor. fackysderdessittaf fastnkglade tillsin död; wei ät få någon erfurerhetr ön? äfendenat uUppKornist i Offer nå; och hvad skicklighet KUOHA de väl förvärfva geHorm ett sadutt cell-lif? — Udiversitetets förfyttniog 18för. vs också ej Euuna verka någon. ändring, hyarket i det skadliga förhållande, At -CE administrativan ämutssvenner anläste Ullbrisga siharbästa lårbå: uti renskrifvatebefattningar, hvårudderdekunusfög: eller intet lärs, eller i dej, att--admivistrationen: ; sin helhet är så tanklöst-och osystematiskt ordnad, att-den-lägger nära: oöfvervinnerliga hinder för utveeklingen af både högre och lägre emöetsöannadughiktetm. m. m. ni. All dessa och mängfaldigs andra tökenskaper, som bäfvudsakligen vålla våra civilt tjönstemäns svaghet, bero ju ej dlls af univer sitetöts läge. Flytta hit universitetet, och dö civila tjenstemännen skola endast derföre ej blifva bättre, om-ej-tillika-orsakerna-till-det-onda-altlvarsamt utforskas, och en fördiftig: plän till ändanrödjande si bindren för: dessa: tjenstemäns utveckling uppgöres ochsutföres. Hvar ligger dåegentliga orsåken till svårigheten att få de menliga förhållanden undadröjda, som vålla de civila tjenstefiXtinens udderkåltighet? Hos konungen ? Ack ja, det sladdret hör man ofta, meb skullö ej köfungen vilja hatva dägli civil tjenstemnänri Sverge,; då hän likvar så ofta med ill fredsställelse erkänner de civila tjenstemäpnevs dug lighet i Norge Om jag får vara uppriktig, så gm ste jag bekänna, att felet ligger 1:0 hos eristökr tien, och hierarkien, somsaf lätt begripligaskalfruktar för en skicklig och kunskapsrik civil embetsmannakår; och 2:o hos den representativa oj itionen och tidniogspressen. som borde upplysa datlöllen: så väl i dettarjsoims andra. fall, och medaela dugliga praktiska förslag till rättelse;