nedsatt pris. Deremot skall hvarje jördegäre vära pliktig att på sin egen jord anlägga en plantering af pil eller vide, tillräcklig att underhålla den risgärdsgård han är skyldig att hålla. d. Särskilta planteringar. 14. Vid ena sidan (eller den, hvariffån del skat: paste vinden kommer, såsom ifrån norden eller hbafvet--och--hvilkenvi vilje balla vindsidan) af hvarje landsväg skall. jordegaren underhålla en plantering af några radcr träd, hvaraf han sjelf kan draga en betydlig afkomst; Ungträden, som dertill behöfvas, kunna till nedsatt pris afhämtas från statens trädskolor. 15. Bygnadsordningarne för städer och för landet sköla göra tradplanteriög emellan hösen — der sådart låter sig göra öch är öyttigt — till en skyldighet. Brandförsäkringsäfstalterna skola nedsaätte pteihierna för hus, som äro skilda från andra bus genom lefvandö träd. e. Averkan. 167 AN svedding på skögsmnark; uöttnärk och i bötdshagar, äfsen om dön tillhör enskilta, skall vara förbjuden. Allt anläggande af eld i skogarne i så: dår öärhdt af träd, att de deraf konda antäädas, skall vara förbjudet. 17. All huggnoing och bortförande af träd på och från andras mark skall straffas som. annat tjufveri. Sådan är den enkla författning, som vi i det förezående hafva föreslagit, för att stäfja skogarnes förödelse öch bereda. en tillräcklig skogstillgång för framtiden. Under det vi i allmänket instinima i de här ovan angifna momentef för stt genömgripande skogshushällningssystem, vilja vi blott fösta uppmärksamheten: på, enoch aänån punkt; som torde kunna ge änlednihg till ahmärkning. Så synes oss ft. ex. stadgandet i 6:tepunkten om boställsskogarnes öfvertagande af kronan icke utan de största svårigheter kunna verkställas, äfvensom statens tillgångar näppeligen lära medgifva de köp,som i 7:de punkten omförmälas. Emot bibebållandet af den gamla skyldigheten i afseehde på stängsel vid sidan af kreatursegares nya ansvarsskyldighet, anse vi äfvenledes betänkligheter kunna framställas af flera skäl, dem utrymmet ej medgifver att utveckla. Vi tillönska den åldrige men af snillets obhr pattiotisfhens ungdom ännu i oförminskad styrkå uppburne författaren helsa och kräfter att fullborda det verk, hvaraf här endast.den första boken, behandlande skogshushållningeri; lenihär i ällmänhetets händer. I nästa häfte kommer skogsvetenskapen att afhandlas. I afvåktan, härpå kunna; virejneka. oss det nöjet att här införa närvarande -häftes vackra och gtipandexslutord-rörande: förändringen i-iSvers ges utseende och tillstånd efteF införöidel af föregående skogsordning: — De äro af följande lydelse: YH hän Utgår ifrån tanker på Sverges näfvarande utsgende, dess stora skoglösa trakter, torra ljunghedär, näknå klippor, glesnade skogar och dvärglika träd, dess aftagande flöder, dess sjunkande sjöar, och tänkör fig detta ladd 50 år efter införandet af föregående kogsordninga skall mån fiåda er stor och sladjatde rändribg både i dess utsegnde och tillssånd, g ög 4 Man skall ej då behöfva äfskaffa trälinusen, som åro så varma och trefliga att bebo, ej behöfva bygga och. flytta in-i dyra, fuktiga, kalla, och mörka stenhus, mindre tjenliga i nordens; MT skall finna planteringar på gatorna och torgen i städerna, samt kring husen CS Iaädet. Man skall flöna ANA lakdsväfar kantade med träd, utestångande vindarne, lugnande om vintren, skuggande om sommaren. Man skall fitna skögarde i aterväxt och träden deruli åter närma sig till dend fordbaj jätteköjden; Mån skall inejden af hvarje kyrka finna en boställscch en kommunalskog. Ljuoghedarne skola börja betäcka sig af uppväxande tråd, alla bondgårdar skola vara omgifna af er gördel af almar, lönnar eller björkar, SjöarHE, födda af de åter uppväxta skogarne, skola hatfvår åter stigit; och floderna åter störtå sig med sin fördna kräft i forsar öfver klipporda. Och emedån trädens blad töpptaga dess öfverflödiga Kölsyra ock -sögderdela dess ifrån jorden uppstigande dunster, skall man åter andas nordens rena, uppfriskande och stärkande. luft. . Slutligen skall man. ---. resapde gehom låndet — se framför sig.en karta af inegor och ett åkerbruk omvexlande med skogbeklädda berg, lundar, sjöar och floder; såsom norden var i fordnå dagar. ; I afseende på välståndet skall vårt land hafva vunnit störa fördelar: Ty för att svenska folket skall vara välmående behöfves icke mer, än att det har ett åkerbruk, tillräckligt för att föda sig, och skog till sina bygnader, till bränsle och till sin industri. I afseende på Sverges sjelfständighet och landets försvar är ofvannämde, förändring, måhända af den största vigt. Deruti ingår nemligen att hvarje hemman; hvarje bondgård, hvarje egendom skall vara omgärdad af en gördel af tredubbla rader tätt planteråde träd, som kan förliknas med pallisader. Hvarje gård är såledös et lited fästning, och emellan hvarje träd kan blixtta ett gevär. Fienden kan ej fram rycka ; utan. emellan sådana fästningar. I förening med en nationalbevspning skall et sådant fästniogssystem göra landet omöjligt att eröfra.