Aftonbladet – 5 september 1857, sida 2

stått under dess disposition, största delen i de pro-J vilser,.somi ligga Söder, om Dalsrae; blifvit kron-n afhände och till enskilte utdelade, samt de i de norra provinserna äro under ett jemnt och fortsatt afhänJande ifrån kföban, i afsigt att på samma sätt skilja kronan från all disposition af de vidsträckta skogar, som der af aflägsenheten och menniskoglesheten hitsills. blifvit besparade; så kan staten icke på något innat sätt fullgöra det nyssnämde åliggandet, än geaom ätt återköpa trakter för skogs uppdragande i Sverges mellersta och södra provinser, samt inbibere len. fortgäCnde afbandnivgek af skogarne i de norra (2). 3. För att göra ett sådant stätens uppköpande af :rakter till skogs uppdrsgande möjligt, måste deå ov sällandeförfattniog upphäfvas; som stadgar, att utnark och. skog ej få -genom försäljning eller arfså. delning skiljas ifrån inegor eller till åker och äng savänd mark (3). a. Statens skogår. 4. Staten har för närvarande under sin disposition. såsomy sin egendom icke mer än de obetydliga skogs:rakter,. som blifvit. kallade kronoparker; och dessa iro-redan under vederbörlig skötsel: 5. De vidsträcktare skogstrakter, som kallas käradss allmänfingår, OCH hittils stått auvder statens dispodision, ehuru de användts till fördel för vissa bärader, böra afvittras emellan kronan och häradet, så att sedan häradets anspråk derpå blifvit lagligen undersökte och ersättning derför till intressenteröa deruti nlifvit gifven, bör den del, som derefter kan tillzomma kronan; återgå till hennes fria: disposition och ego, för att till skog. sköt.s för hennes räkning. Kan öfväreuskomimelse härom eller. lagligt afgörande icke åstadkommas, och häradets eganderätt ill en allmätining lagligen blifver bevissd, så skall den till häradet öfverlemnas med åliggande att densamma till skogs uppdragande och vårdande använda, enligt af staten derför stadgade föreskrifter samt onder dess kontroll och tillsyn, för hvilken häradet 2rsätter alla statens kostnader (4): 6. Alla boställens och kronohemmans skogsdöeh atnfärker skola af kronan återtagås, för att derpå äppdräga skog, emot det att inöehafvårnd äf de förrå och årrendåtorefhe af de senäre på anvisade delar af Skogen, som af derå eller för deras räkning inhågnas, och der betet icke skadar den uppvåxande skogen få bibehålla rättigheten att derpå beta sina kreatur. 7. Utom dessa 4 slag af lägenbetef, kronoparker, käradsallmänningar, boställen och. kronohemman, hvarpå ståten. sålunda kommer att uppdraga och vårda skog; skall staten öfverallt ide trakter, der bränsleoch timmerpriset är högt uppdrifvet, uppköpa trakter, antingen sköglösa eller som Häfva: vanvårdad skog, för att derå göra skogsanläggningar. Af de båda behof, hvartill skogsvirket hafvudsakligen användes; bör veäbehofvet åf stäten suttäs i främsta rupimet. Dbremot der vedprisök åro låga elli föga öfverstigände kostnaden: för arbetö och transport; börstaten låta sina skogar uppväxa till timmerskogar. 8. All afkomst af statens skogar sbör på auktion årligen försäljas. Da derför inflytande medlen ingå nti statens allmänna skogsfond, bb: Kommunalskogar: 9:31 hvarje socken eller kommun: skall en skögsxässa bildas som skall stå udder vård df en särskilt skogsnätmd. för socknen. Debsa Kussa skäll i första rummet användas till anläggandet af en fattigskog. SEulle sdököens skogskassd så växa, att ed större skogsanläggning kan göras än som erfordras för de fattige i socknen, skall. fattigskogen, öfvergå till en sockenallmännibg, Bvaraf stkastnipgen Kommer sockan eller kommuneh till gödo: Afvenledes böra kommuserna af ländshöfdingarbe och Höskållnibgssällskeperöa upptavätras att sådahe:socketiskogar äolägga, och dertill använda och inköpa magra och ofruktbåra sträckor på kommunens. område. rå 10. För bildandet af en sådan skogskassa skall. en afgift åläggas hvarje. tunnland på hemmanens utmarker, som är antingen alldeles skoglöst eller icke bär tillväxande skog, med åt egaren lemmadt fritt val, ätt sjelf dörpå uppdragå och vårda skog, för att från denvå afgift befrids: Äro dessa afgifter af de skoglösa.utmarkerng icke tillräcktisa för anläggningen ccH önderbållet äf en fattigskog, skall för detta ändäfmål ett lån upptagas, som förräntas öch amortefas genom afgifter al alla hemmanen i kommusen. bo sö h Den som, i stäliet för att erlägga den årliga, äfgiften för sina skoglösa marker, väljer att sjelf på dem uppdraga skog, skall öga full frihetstt begagna det skogsbruk och afverkningssystem han finver för sig förmånligast, under vilkör; att skogen alltid blir tillväxande, d. v. 3. att skogsmassan alltid ökas intill dess d n erhåller sitt föllgiltiga bestånd. Alla tvistefrågor, font kunba tppkomma rörande skogskassan öcK skogsafgiften, sedan de af skögsnämden blifvit afgjorda,; Kähvisas till öfverjsgästaren och defifråh will K. M:t. iv 0. Stängselförordningen. ; a 11. Nu gällande stängselförordning bör på följande sätt förändras. Alla skola vara pliktige att bålla laglig stängsel omkring sina egor: och erligga böter för dess bristfälli; het:Men å andta sidan skall hvar och ef äötvära för sina kreaturs atbållåvde från ätt görå skada och åverkän å grännens egör och, i fall sådan SKer, densamina ersatt ötan afseedde på det skick, hvåruti dennes stängsel befinder sig. Siängseln emellan. motgraönar skall så fördelas, ätt de stänga hvardera hälften af. dess längd. 12. Laga. stängsel skall vera sådan den bittills i författningarne är bestämd; dock så; att. småningom ett annet bägnadssätt infores öfverallt, der.jordmånån sådant tillåter. Af detta nya hägnadssätt skall minst !,, af året fullbordas, så att minst inom 20. år inegorna äro på detta sätt ibbägnade. Denna nyå högnad skall bestå uti 2 eller 3 rader träd planterade i. rågången, omkring 1 aln emellan hvarje tråd, samt 1V, alns hög flätad risgärdsgård emellan träden. 13. För tillvägabringandeti af en sådan bägnad på ålja orier skoia trädskolor på statens bekostnad anläggas på lämpliga.ställen hos. skogsbetjeningen inom hverje skogsdöme, der ungträd hillas tillbauwda för (2) Dessa. båda: punkter äro obestridliga och ,matematiskt klara. ;Når de: enskilte icke. äro, skyldir ge att underhålla sina skogar, ochstaten ej: har några skogar att underbålla,-så är det oundvikligt; att Sverge måste inom ser beraknelig tid blifva så skoglöst. som Jutlandfeller Island och kommze att betäckas åf idel ljurghedar, om icke staten återköper n del äf de trakter, som den förut SEbätdt S8, och dörpa anlägger skog. SER (3) Denna författning står i nära sammanbång med författningen om hemmansklyfning och jordafsöndrivg. Enligt, vår duigk bör .öfven..den, minsta jordlott kunnaoimnder egande rätt afböndas och för, alltid afsöndras ifrån ett hemmans öfriga jord, der icke alldeles särskilta olägenheter deraf-kunna uppkomma. Skälen för denna tanke ligga i Begreppet om alla medborgåres lika rätt till dep fösterländskå jorden. (4) Denna åsigt är motsatt den, hvilken framställes al skogskomiten, .som. anser att.staten bör sköta höäradsallmänningen, men häradet kontrollera denna statens skötsel; då deremot, enligt vår åsigt, häradet (så framt det verkligen har eganderätten) bör sköta allmätöniogen, men staten deremotkönKör , bara, vackert, Amyl bad Cecile; mer fick till svar : sOch Thor sig reste på knåkande vagn så hög. Fram öfver bron det vrenskande spannet fög., Klatsch, Klätsch, och så bar det af, vä kördtmen hra fort ändå. så att hvarken öf