Aftonbladet – 3 september 1857, sida 2

Amerika bosatt ävensk;-iinnebåller i sitt senaste n:r ett dylikt brefutdrag från samme korrespondent, hvilket vi här meddela: Charlestown d. 2 Maj 1852. Mitt sista bref var från Columbia, eburu jag glömt att jemte-datum utfylla orien; och allt: -hvad:som nämnes om aqvedukten, slafmarknaden m. m. gäller Celumbia och icke Washington: Innan jag lemnade Columbia, besökte jag en teater, der orkestern utgjördes af 30 slafvar; bevistade ett dundrande negerbröllop och en dito begrafning, hvilka för mig voro. af. mycket intresse, emedan vegrerna dervid begagna de ceremonier de från: Afrika medfört. :Under den tid af mera än 2 månader-jag vistats i: Columbia såg jag aldrig någon slaf piskas (whipped), men såg många och bade äfven vid mitt arbete dem, som väl förtjent att få duktigt stryk (!), och som, om de sått uhder tjenstehjonsstadgan i: Sverge, säkert fått det... Negern har brist på nerver;. muskler och fett taga öfverhanden hos honom. Jag lemnade det vackra Washington på en af. de storå jåbgbåtar, som här gå på Potamac, och-hade stadeh Matylabd på östra och Virginiar på vestra sidan 2f) floden. På Virginias yppiga, rika och pittoreska strand fingo vi snart sigte på det för hvarje sann: amerikanare heligthållna Mount Vernont — den egendom hvarifrån den odödlige Washington utgick — och helsades stället af ångbåtens kanoner och :allmän faggniog; vår Callo uppspelade patriotiska marscher och sånger, sori af starka eko besvarades. Vi lagdadevid -Aquia, der :man åter kom på? jernväg till -Fredriksburg: 6 Min nerresa från Richmond var ytterst intressant genom de kontrasterande omvexlipgar af natursceiör, som under. hela färdön till Columbia framstälde sig. Stora bomullsplantager omvexlade med de täckaste små farmer,.byar.och köpingar, inbäddade uti redan au (i Februari) lummiga -och blomstrande dalar. Jag anser -mig icke böra underlåta att här omnämna en för Amerika egen inrättning. En ofantlig stör post går dagligen genom Washington: Att föra dessa oräkneliga bref och tryckta saker från väg? narne ombord på ångbåtarne och vice versa, skulle medtaga en ej så liten tid. För dennas förkortande har man på ängbåtens öfversta däck anbragt dubbla jetnspår utefter kela dess längd. När ångbåten landr vid jernvägen, sammanbindas jernvägens skenor med dem,-som äro på. däcket, genom en derför an bragt brygga, söm på så sätt på hågra ögånblick öfverbringar den 40 fot långa (postvagnen, under det passagerareombytet sker, och hvarefter resan utan uppehåll fortsättes; vid nästa laddning afföres vagnen på samma sätt och förenas med. jernvägsträngen: Från Aqvia fortsattes färden till Fredriksburg och andra mindre märkvärdiga städer, och efter en 12 simmars resa befunno vi oss i Richmond, Virginiens : hufvudstad. Denchar 35,000 invånare och är. belägen på en höjd, hvarifrån isynnerhet dess-.vackra kapitoliut. gör ea stor effekt. I samma mån; som;Klimatet blir mildare och vegetationen yppigare, i samma mån tyckas menuiskornå (de hvita nemligen) degenerera. Man ser välbebygda plantager med stora byar af negerhyddor, ofialiknande små städer. I vår nord göra vi allt, för at få varmt inomhus; här åter går allt ut på ätt skydia sig mot värmen, och eldstaden bygges utomkring viggep, med deratilemned öppning, att lågan kansyn s inifrån. Af samma skäl befinner sig köket aldrig uti sjelfva boningshuset. Anlände till Weldon i Norra Carolina, hade vi att går ner för floden Roanoke, som här sitt utlopp:i Albemarlesundet vid Atlantiska hafvet. Ved,kolocb gods påoch aflastades af 30 till 40 kolsvarta negrer. Ingen hvit förrätiar uti desså slafstater något tyngre arbete, minst: solsken. Det är eget nog att se, hvad tungä bördor dessa Afrikas söner kunna balansera på sina svartulligartjockskalliga: hufvuden. Har ser man dem 30. 40 i gåsmärsch i en egen klumpig gungfrämp, gemensåmt Mönjände Pa hård morotot negermelodi,hälfspringandeafiermna den last de bära: De synas barnsligt sorglösa i sim okunnighet ochvisa i allmänbetett mer glädt och bekymmerfriare an: sigtsuttryck; äd de fria hvitå daglönärne. I det mån man aflägsnar sig från mellersta och östra. Syd-Carolina, antager jorden ett bördigare ut: seende och den herrliga naturen en: skönare skrud. Färden från Augusta-genom--hela -Geörgien --ochen del af Alabama till Montgomery, belägen vid Alabamafioden i staten af samma namn, var för mig synnerligen intressant genom de omvex!ande herrliga naturscener och den växtfrodighet, som i detta sydliga lufstreck (under samma latitud som Jerusalem) oupphörligt följde på hvarandra. Jag anlände till Montgomery kl. 6 om morgonen, och då intet ångfartyg skulle afgå förr än kl. 4 eftermiddagen, hade jag tid nog att bese denna nya lilla stad, hvilken hgger liksom inbäddad uti den djupa lummiga floddalen, bland blommor och förut ej af mig sedda växter och jätteträd (msgnolian växer här så hög som de största lönnar och ekar hos oss). Grönsakstorget var ytterst rikt försedt och middagsbordet öfverflödade af läckerheter. På e. m. kl. 4 lemnade jag Montgomery på den stora och ytterst elegantinredda shgbåten. S:t Charles. Den-hade tre däck. och: tre våningar med fasta-sofplatser för flere hundrade byttpassagerare. Montgomeri lemnades under full musik af Cailo (ångmaskins-orgeln); återljudande från flodens bär 200 fot böga stränder: Det var ett ytterst angenämt ombyte, att s.abbt (15 miles i timman) glida utför den spegellugna, romantiskt sköna Alabamafloden, efter att förut hafva skakats natt och dag på jeroväg cirka 2000: miles, sedan jag lemnade Springfield. Vi passerade stoiartade plantager för sockerodlingar. -Här och-åder Vingopassagerarei land; under det att ved och väldiga massor af bomullsbalar intogös. Vid hvisselpipans jjud skyndades: åter: till ångbåten, ofta i kapplöpning herrar och damer emellan, som andtrutna hunno om bord, skämtande öfver hvem som segrat: Och återgickdet pilsnsbbt framåt. Om aftnarnehade man -sång vid-pPianoi, ofta dans och sällskapslekar. Då vi kommo närmare södern; sågos ofta krokodiller vid stränderna baka:sigisolen med balfva kröppeni vattnet, färdiga at; fånga sitt rof. En dylik, 8 fot lång, sköts från båten af en passägerare. Den för Amerika egna jätteroffogeln, den kalhufvade örnen, hållande 6 å 8 fot mellan vingspetsarne, sågs i skaror af 20 å 30 st. På ett ställe af floden passerade.vi ett jättestort träd, der. en.örn i 20 år-haft sitt bo, och-då vi gingo derinunder, sågo vi,-tilb allas förtjusning, detta stolta djur helt lngn. nvedblicka: på oss små bullrande varelser. — Om stor: leken af ångbåtens salong kan man göra sig ett begrepp, då öfver 200 personer der spisade på en gång, red godt utrymme för armarne. Trenne gånger omdukades bordet, hvarefter uppassare och barn gjorde tabelras af-allt som åters:od; såaf mat som: vinioch andra delikatesser. — En slafhandlare befann sig äfven ombord, medhafvande ett halft dussin robustö negerynglingar och dito flickor, somhan köpt i de östra staterna, för att med betydlig avans afytira i Neworleans för de nya sydvestra staternas alltjemi växande behof. Det var eget att se huru sorgfälligt: han pysslade: :om dem, som hade de varit små barn, muntrande dem med apelsiner, bananas och andra läckra frukter,; samt lemnande dem filtar att dermed hålla sig varma när aftonkylan inträdde. Han vaksde noga att afhålla dem från all beröring ochsamtal med passigerare. Dessa slafhandlarerom än:så rika, undvikas och afskys, äfven i slafstaterna. Na fortsattes färden genom. Norra Carolina åter på jeröväg. Naturen förändrade nu betydligt utseende. Djupa barrskogar af det ogenomträogiigaste utsgende intogö de förut så leende landskåpens ställe, och mMenniskobostäder träffades endast på flera miles afstånd från hvarandra, mellan de södsligaster träsk. På 15 till 20 miles afstånd påträffar man -kanske:en t.mmerkoja, hvarest den medellöse emigranten slagit sig ner, för att genom samlande af terpeniin börja byggandet af den rikedom, som varit ändamålet med hans invandring i den nya verlden, dervid umbärande sällskapslifvet och hvarje annan njuthing.: Denna handtering är i Sverge nogsamt bekant från de norrs provinserna och behöfver sålunda icke här beskrif