Aftonbladet – 2 september 1857, sida 3

Åhjo . .. Jaså, det är nådig fröken, som .. . Ja, det är det. Men skjutsen bestäldes för öfverstinnan. Ja, räcka inte tre hästar till kanske ?, Jo bevars, men jag bara tänkte. .. Befatta dig inte med att tänka, slyngel! Väntpenningar får du... men du tiger, förstår du. Åh ja, det kan också gå an. Ja, det skall verkligen gå an ... Nå, i Guds namr, här kommer ändtligen mamma! Det är alldeles fasligt med de de: fruntimmerna. Jaså, nu felas Cecile; hvar är nu hon? När jag får fast i en af er, så tappar jag bort den andra. Hennes piga är d.r uppe och får vidare förhållningsordres, lilla Amy. OCecile måste väl ställa om sitt lilla hus, hon ocksån, sade öfverstinnan, som ännu icke hade mycket åldrats. Och jag lemnar hela min handel, mina varulager, ja, s:ker för tjugotusen riksdaler, böcker och allt, och behöfver icke prata tio ord derom med min förste bokhållare — det jär en krona till gubbe — men OCecile, bevars, skall göra äpp nu om en half mark smör, som står på en sprucken tallrik och måste användas, och så om någan liten färsk köttbit, som kunde bli skämd kantänka, om pigan icke precist i dag eller morgon anrättar den, och nycklarne, dörrarne samt elden, vattnet och alla fyra elementerna, som kunna komma. Ja ja, hvar och en måste se om sitt, återtog öfverstinnan. Nu sitta vi bra alla tre i baksitsen, om vi tränga ihop oss en smula.x Jag? Nej, mamma lilia, får jag hjel mamma? ... Hör på. ang ner fölsteget, se så, fermt!... Se nu sitter mamma rätt