Aftonbladet – 29 augusti 1857, sida 3

som en obotlig excentricitet. Jag önskar jag kunde begagna en så komfortabel hatt,, sade en svensk till mg, men j:g törs inte; ni äl regende, och kan fritt göra det. met en svensk skulle: förlora sin ställning i sällskapsifvet, orr han begagnade en sådan persede,. En ennan gentleman berättade mig av hans egns systrar vägrade att gå tillsammans med hor:om på gatorna, emedan han begagnade mössa. En f. d. engelsk konsul väckte här ett enormi uppseende, då han företog sig att sjelf bärs hem sina uppköp på-torget. Nägra få hafvs dock tillräcklig sjelfständighet för att i sina egna hus lemna å sido några af de oangenämare dragen af dehna konventionalism, och den efterföljd dessa röna torde måhända till slutet återgifva någon naturlighet och friskhet åt umgängeslifvet i Stockholm. Det beständiga aftagandet af batten för hvar och en.ni känner är en stor plåga för engelsmän. En blott lyftning på hatten, såsom i Tyskland, är ej tillräcklig. Ni måste af:aga den helt och hållet och hålla den ; luften ett par sekunder, innan vi åter sätter der på hufvudet: Det öundseende, söm visas främlingar, undandrages, har man sagt mig. heltoch hållet sedan de blifvit bosatta i landet, så att, som en engelsman yttrade till mig, Stockholm är mycket behagligare det första året än det andra. Grundsatsen är dock i de: hela ungefär den samma Bom styrer det engelska och till största delen äfven det amerikanska :sällskapslifvet; med blott den skilnad. att i Sverge dess tyranni trycker hårdare till följd af de franska efterapningar som blifvit inympade på detsamma.n Brefskrifvaren yttrar till :slut några ord om sedligheten i Stockhölm, hvaraf han ger en skildring: så -mörk, att. om ten endast till hälften vore: sann, Stockholm väl förtjenade det namn äf iyden sedes!ösaste stad i Europa, som han säger blifvit den tillagdt. Det tillkommer ej pressen och. är ej heller vår sed att öfverskyla lyten och fläckar, de må tillhöra nationen i sin helhet eller någon del deraf; vi hylla tvärtom i sila riktningar den satsen, att det ondas afslöjande är dess halfva bot; men mot ett omdöme; egnadt att för utlandet framställa ländets hufvudstad som at häste förutsväfrigar och der osedhghe! skulle vara så allmänt utbredd, att bland v ssa nämda samhällsklasser knapt eh på hundra funnes, som ej vore aöstucken deraf, måste vi inlägga: en allvarsam protest. Lyckligtvis är öfverdriften i skildringen så påtaglig, ett den ej skall undgå? någon tärkahde läsare, liksom det måste förvåna, att:en resande med hr Taylors öppna blick och vanliga -moderation i sina omdömen kunnat, blott på utsagen af några utsväfvande unga Karlar, med hvilka ban händelsevis komtöitii beröring, kasta en skugga öfver hela klåsser af dvinnor, som gerom:mödosamt arbete förtjena sitt upper bälle. En granskare af sedlighetsförbållasdena i vår hufvudstad har tyvärr tillräck ligt stort fält äcdå för sina anmärkningar inom det verkligas område. Främst bland dessa: omnämner hr Taylor också:det sorgliva faktum, att bland de i hufvudstad n födda barn nära hälften äro af oäkta börd) Detta faktum ställer Stöckholtn öhekligen vid sidan af dertyska städer, Wien och Mincehen, der detta missförhållande emellan de äkta och oäkta barnens ärtal är störst. Men härvid måste man också erinra sig några omstindigheter, som äro egnade, om ej att minska siffran, åtminstone att göra jemförelsen mindre oörlelaktig för Stockholm; Bland dessa förtjenår i första rummet :rambhällas, att en vida större i mängd. ogifta barnaföderskor från andsörten taga sin tillflykt till hufvudstaden, än i andra länder vanligen sker: Vidare äro uppgifterna på de oäkta föddas intal i flera andrå hufvudstäder och i synner: het i London mycke: ofullständiga. I allmänhet torde ej heller antalet af oäkta barn i ett samhälle vara den eada måttstock, efter hvilsen dess sedlighet bör mätas. Sedeslösheten kan vara drifven till en hög grad, äfven der Jensa exponent är låg; och vi tro att: i detta ränseende Stockholm j behöfver allt för myc-. set frukta jemförelsen med städer, som istaistiska tabeller skyldra med en vacker siffra. Vågra andra anmärkningar brefskrifvaären gör ia deremot sin goda grund. .Så omtalar han den sämjeliga ösed, som på några af hufvudstadens estaurationer, .der qvinlig uppassning begagras, ännu bibehållit sig, att en del gäster revirera sid mät med armen om uppasserskans if, utan att en sådan restaurstion genast förorar alla dem af gina kunder, tom vilja aneg för gentlemän, ) Eoligt tabellkommissionens nyligen utgifna berättelse utgjorde det för de sista fem åren 45 af hela antalet födda. -. Industrielooh rationalekonomisk utveokling. (Allmän återblick på de Senaste veckorna. Det är t synherhet två viotiga häfstänger