Aftonbladet – 28 augusti 1857, sida 3

a 0 RR RA MA BR språkundervisniogen dermed skall börjas det måst mer n något annat språk afskräcka nybörjaren. Se lan man gått ifrån den gamla åsigten, att latine borde läggas till grund för språkundervisningen, fir nes enligt insändarens erfarenzhet intet f.ämmand språk, hvilket så väl i afseende på sin formella ut bildning som särskilt för oss med afseende på sit germaniska ursprung är lämpligare till grundval fö språkun ervisningen än tyskan, hvarmed man äfve slimårt börjat i skolorna alltsedan kongl. brefvet a jen 6 Juli 1849 utkom. Men, skulle man nu kuon fråga, då måtte väl åtminstone franska språket vars det, som i praktiska hfset är nödvändigast och så ledes bör först studeras af dem, som möjligen ti digt lemna Järoverket? Då kan det stora före räde, man gifvit detta språk, på sådant sätt förkla sas. — Ingslunda. Hvar och en vet, att i detta fal ar numera det engelska språket det vigtigaste, enä det talas af alla sjöfarande och är det enda, so:a alla verldsdelar allmänt kännes och talas. Men jns detta språk är det sista, som enligt nya skolstadgar upptsges i undervisningen, ja för hvilket icke en någon undervisnisgstid ails blifvit anslagen i läsord vingen för så kallade lärda eller klsssiska linien Först i sista klassen kunna enligt 14 de lärjunga på denna linie, som sådant åstundar, erhålla under visning deri, förmodligen utom den ordinarie lästi den, alldenstund den anbefalda läsordningen icke upp tager några lästimmar deri. Det stora företräde mar gifvit franska språket, utan någon upptänkligt rimlig anledning, synes således grunda sig på en nyck elle en tillfällig förkärlek för detsamma. Undervisninger för en stor del af fosterlandets ungdom är i sanning en alltför vigtig sak för att sä godtyckligt behandlas Säkert är, ätt ingen erfaren skollärare skulle hafve föreslagit en så orimlig ordning språken emellan Ea ibland följderna blir bland annat, att iskolor med 1 å 2 lärare, hvilka förmodligen komma att mot svara de 2 nedersta klasserna af större läroverk, intet annat främmande språk finge läsas än franskan. Utom cet att franska språket blifvit stäldt främsi bland språken, visar sig äfven en stor partiskhet till dess fördel, då man finner, att för den reala Linien i 13 tillåtes dispens i engelska och tyska språken, men alldeles icke i fransksn. Samma partiskhet finger man i undervisningstimmarnes fördelning mellan de olika språken. Sålunda har blifvit tilldeladt genom hela läroverket: På lärda linien: På reala Linien: åt franskan . 25, åt franskan . 43, tyskan . . 17, tyskan . . 29, engelskan 0, engelskan 26 timmar hvarje vecka. Den vidsträckta dispens från åtskilliga läroämnen, som nya skolstadgan tillåter, komrmer att åstadkomma en sönderdelning och styckning af klasserna i lexlag, som gär nästan i oändligbet och som genom splittrande af lärokrafterna mäste högst menligt inverka på undervisningen. Vi vilja framdraga några exempel: Eoligt 4 9 är i 2:a klassen undervisnipgen gemensam för alla lärjungarne. Men om nu en gosse, som skall läsa klassiska språken, enl. 13 vill begsgna sin rätt att dispenseras från franskän (1), så måste han ju under de 8 franska timmarne i veckan med någonting s,sselsättas. I detta ämne måste han således gå före kamraterna, och sålunda uppstå redan i den fasta andra klassen tvenne linier, hvarigenom den egenskap, som 9 tillägger denna klass, upphör. Men nu kommer 3:e klassen, der tre språk, franska, tyska och latio, läsas. Redan här finner man lätt, att 5 särskilta linier måste uppstå, nemligen de som läsa: 1) Alla tre språken. 2) Latin och franska. 3) Latin och tyska. 4) Franska och tyska. 5) Endast franska (2). I 4:de klassen tillkomma nu grekiska och engelska språken. Vid tillämpning af SS 12 och 13 måste här ovilkorligen uppstå 7 olika iinier o. 8. v. Då nemligen alla dessa linier måste få olika antal lästimmar i de särskilta språken, blir det omöjligt att sammanbålla dem, utan måste för hvarje språktimma denna splittring nödvändigt uppstå. Nu frågas: Hur skall språkläraren här ställa sig? Icke kan man rimligtvis begära, att t. ex. läraren i något af de döda språken skall under sin timma äfven sysselsätta alla de olika reala linierna? Alltså måste då de särskilta lärarne i lefvande språken vara till hands. Men desse äro troligen på samma timma sysselsatte i andra klasser, der splittriogen är lika stor eller ännu större. Väl kan map tänka sig, att tvenne lärare på en gång läsa i samma klass. Men antagom t. ex. en sådan gemensam läsning af lärarne i grekiskan och engelskan. Hvart skola då de lärjungar på klassiska linien taga vägen, som hvarken läsa grekiska eller engelska, och hvar: lc på reala, som icke låsa engelska o. s. v.? Visserigen gifver 6 11 en antydning om, att dessa svå righeter, skola öfvervinnas blott så vidt läroverkets tillgång på lärare det medgifvern; men om tillgången icke medgifver att öfvervinna dem, hvad skall mar 1) Att nemligen denna dispens icke skolle vara tillåten i andra klassen, utan först efter liniernas delning i 3:e, hvarigenom en gosse kommer att läsa språket ett år för att sedan upphöra dermed, kav omöjligea vara meningen, : 2) Någon afdelning, som endast läser tyska, kan här icke uppkomma, emedan, såsom ofvan är nämåt, den s. k. reala linien väl får enligt 4 13 dispenseras från engelskan och tysk. ldri från franskan. ytan, mere fel ycker att man skulle kunna följa honom rerlden omkring utan all fruktan för stornarna på hafvet. Nåh, Carlina, du säger ingenting, duy tertog prostinnan. . Carlina afbröt nu hela samtalsämnet genom utt berätta hela sitt förhållande till Berndtsjon, sitt löfte och att det nu skulle uppfyllas. Prostinnan blef som norfallen från skyarne; vå något sådant hade hon aldrig tänkt. Jecile mulnade; hon hade gå bestämdt beäknat, att de begge unga älskadbvsrandra, och hade redan si många gånger tänkt sig lem som brud och brudgumme, att det: rikigt förargade hennes fromma hjerta att hela iträkningen slagit felt. Men begge biliigade Jarlinas skäl, och mamma Frykner gaf Bitt ) krifiliga samtycke. Herr Berndtsson bifogale ett läkarebetyg, och påföljande söndag ystes det för Handlanden Berndtsson och namsell Carlina Frykner — alla tre gångerna. )et brukas så, när sömnens broder håller! rudfacklan för att genast vända henne om: Hvad är det för historier jag får höra ? : opade Amy, när hon på söndagseftermiddasen utan alla förberedelser i kappa och bottier steg in i rummet. Hvad är det för gal-, a historier? ... Carlina gifta sig med Inga, Berndtsson! Har man hört på maken! Hela taden skrattar, och ett uppenbart spektakel r det också. od Men det är så Guds vilja, såde prostin! jan, försonande. Guds vilja! Inte är det hans vilja att en: ing, vacker flicka gifter sig med en sjukling, ; Nn stackare, som inte orkar att sköta sina af; ärer, Men så är det... Ernst, sade jag hunra gånger, säg rent ut, fria till flickan och ; å inte och sucka ! Men, bevars, herr käpteen var för blyg, var sota en riktig pensionsnamsell — förlåt, lilla Cecile, jag tänkie ieke