Aftonbladet – 28 augusti 1857, sida 2

Ja, Ada skall vara mig ett heligt arf, en förtroendepant... Gud låte mig endast kunna uppfostra hennels Berndtsson tryckte för första gången Cariinas hand. — Carlina, jag tror att den bästa uppfostran består i exemplet. När barnet icke ser avnat än godt, blir det sjelf godt, endast af vana, långt innan det genom reflexion på sina handlingar begriper att de äro goda och hvarföre 3; och... . Nu inträdde Ada vid den gamla hurshållerskans hand. Barnet störtade fram tiil Carlina och upp i hennes knä. Är du mamma Carlma, nu? frågade flickan och smekte hennes kinder. Gairla Anna her sagt, stt jag skall vara mycket snäll mot min nya mamma... Men, nya mamma lilla, inte skall Ada glömma den gamla mamma, som ligger derute?, Nej, nej, Ada lillan, sade Carlina, slutande barnet i sin faran, det skall du visst inte! Vi skola icke glömma den gamla mamma, nej, nejl, det Och inte får min nya mamma !åta Anna gå från huset och ta sitt bröd på gatan bland främlingar ?, Detta var tydligen något, som gamia Anua blandat in i samtalet för egen del. Nej, gamla Anna skall bli qvar hos os, Eller huru, Berndtsson, Anna skall ju bli qvar? . Ja, det är klart; allt blir sig alldeles likt, sade Berndtsson. Men gå nu hem, Carlinal Kanske din mor och den goda Cecile ha andra tankar. När Carl na kom hem, var det längt ifrån väl tillstä!dt för meddelanden af förtroende. Amy var der. Hon hade nu fatt en massa med collys till sig; boden var inredd. I kunnen vara öfvertygade, att boden blir