Aftonbladet – 25 augusti 1857, sida 3

fmen! Vi hafva segrande angripit våra oförsonligs I fiender. Vi äro visserligen ännu etisamme, men Gud är med siha trognh. Islam är ej i behof af frärnmände beskydd. Man har klandrat min overksamhet under 3 —4 år, och att jag icke gjort något för att understöda de allierade, våra bröder, hvilka kämpade mot ryssarne; men detta skedde endast derföre, emedan det icke var Gudi välbehagligt, att otrogna komme islam till bjelp. Islamiter! låtom oss visa verlden, att de rättrogne icke behöfva något beskydd när de kämpa mot Guds, profetens och den heliga religionens fiender! TURKIET. Uti en korrespondens från Konstan.isopel berättag följande anekdet om ett yttrande hvar:genotn sultanen skall bafva gifvit luft åt sitt missnöje i anledning af de stridigheter, som uppkommit mellan Porten och de utländska sändebuden. Sultanen gjorde en liten utflykt till landet, i grannskapet af Konsatantinopel; På vägen red han förbi tvenne franker, som -helsade sär-deleg vänligt på honom. Sultanen lät fråga dem till hvilken nation de hörde, och hvem som vore deras regerings sändebud. Då de svarade stt de vore sc weisare, och att Schweiz icke hade något sändebud uti Turkiet, utropade sultanen: O, hvilket lyckligt folk! AFRIKA. Uti Tunis hade den 9 dennes eti blodigt uppträde egt rum. Den muhamedanska befolkningen hade anfallit judarne, hvarvid flera personer blifvit dödade och äfven några kristna blifvit misshandlade. Engelskakonsulatet blef insulteradt, och tumultet måste härmas genom truppernas mellankomet. Från Kap berättas, att ett nytt krig skall vara nära att utbryta med kaffrerna. I anledning deraf har kolöniens styrelse underrättat engelska regeringen. att man ej kan undvara de båda regementen, som voro ämnade att från Kap afsändas till Ostindien. AMERIKA. Förenta Staternas regering har beslutat att förstärka sin eskader vid kfrikanska kusten, för a:t kunha kraftigare motarbeta den tilitagande slafbandeln. Indiaz-orolighetern: uti Minnesota tillväxa, och rman befarar att ett krig med sioux-stammen fö-estår. Lewisburg i Virginien h:de blifvit hemsökt af ett fruktansvärdt hageloväder, som föröfvat exempellös skada. En de! af hagelkornen voro 5 tum i omkrets. I Mexiko synas valen utfalla gynsamt för den provisoriske presidenten Comonfo:t. Nåera revolutionära rörelser till förmån för Santa Anna hade utbrutit i Jalapz och föro sakade regeringen hågra bekyminer. Äfven var man orolig öfver den befarade spanska invasionen, och guvernörerna. uti prövinserna hate fått befallning att hålla nationalgardeha i beredskåp. I Lima fortsättes inbördes kriget. Insurgentehefen Vivaneo hade den 27 Juni och d. 3 Juli slagit regeringens trupper. Den 5 Juli anlände presidensen Castilla till Arica, 1ör att sjelf taga kommandot öfver trupperha. Uti dominikanska republiken på ön S:t Domingo hafva oroligheter utbrutit. De rordliga provinserna hade gjort uppror och tillsatt en provisorisk regering som residerade i S:t Jago. 1 spetsen för denna regering stod Valverdo. Porto Plata har förklsrat sig för den upproriska regeringnn, och 4000 man trupper bade marscherat från S:t Jago mot staden S:t Domingo. Republikens president Baez har icke heller varit sysslolös: han har utrustat flera fartyg för att operera mot de upproriske. De sydliga provinserna hafva förklarat sig för presidenten Baez, och trupper bade utryckt från Azua mot insurgenterna, hvilka äro utan flotta och utan arsenal. Gula febern var i aftagande på ön S:t Thomas.