narne i det-egentliga JNorrland icke attvaänta någöh annan omedelbar frukt at Oejernvägaanläggningar, som rikadagsmännen; från et mellerstav ock södra Sverge votera åtsig sjeliva på det al fihädnas bekostnad,än — ökade tkatter för sig och sina barn. Del är ett lika betänksamtisonmr starkt och härdadt slägte dett f 1k, som förtfarende -bryter väg för odlivgen i d2 norsländska ädalarne och markerna, em-1lan beitniska v:kens stränd.r och den norska fjällrygge.; det läter just. icke mycket hörs af sig och synes förnöjsamt -och tålmodigt nog. Det skulle likväl kunna hända, att det vaknar till uppmärksamhet, äfven.det, en gång på-hvöd: som! föregår vid riksdagen, och frågar; huru. rättvisa der skipas emellan norr och söder; emelian fattige ochotikå ss usa Hvem minnes icke det fasans:skii; som genomfor lairdet; då ångfartyget: Umeå sistlidne höst förolyckades och flera menniskölif, både af passagerare. och, besitining, med detsamma spildes i vågorna? Hvem minnes-icke äfven, huru egentliga anledningen till detta skeppsbrott ansågs vara, att kaptenen i den mörka och stormiga höstnatten truligen hade förvexlat ön Grsn med Brämön, och. huru sakkunnige allmänt ansåko, att den gräsliga olyckan, omöjligen hade kunnat ega rum, så. som nu skedde; omr åtminstone endera af dessa öar hade varit förssdd med en fyr? Hvem min? nes icke äfven, att en stor mängd af, de seglande fertyg, som på senhösten hade lastat spanmål i Stockholm och andra sydliga bamnar för att förse Norrland med dess angelägnaste lifsmedel för vintern, aldrig kora längre än till Öregrund, till en stor del emedan. kapteI nerne vid det bristfälliga skick, hvaru!i både fyroch lötsväsendet befinner sig i våra nordliga farvattnen, icke vågade utsätta sina fartyg. och besättningar för äfventyret, att få dela Umeås öde? Hvem har icke äfven hört omtalas den oerhörda dyrhet, ja nöd, hvsraf Norrland sedermera, till en del just i följd: deraf, lidit? Med det fiska intrycket af desra olyckor väckte äfven vid riksdagens början flera representanter från de norsliga länen motioser om genomgripande förbättringar af fyr-, båkoch lotsväsendet i de nordliga farvattnen. Efter nigot öfver ett halft ärs besinning och vissa vederbörandes hörande — vederbörandes nemligen i. Stockholm (d. v. s. lotsdirektören och förvaltningen för sjöärendena),. icke i de nord ortifria — aflåtes äfven omsider den:22 s.stl. Juni en kus;lig propomtion med Zberopande afo dessa myndigheters yttranden ämnet, men slutande endast med begäran af.:anslag till en fyrinrättfing på Gottska Sandön, hvarom -kor gl. storbritanniska regeringen i ministeriel väg syligen hos Kongl: M:t gjort framställnisg, men lemsande de nor:å tar våttnen och deras behof utan allt afseende, Och icke nog dermed; vederböranies och i synnerhet. förvaltningens för sjöärendena yttranden äro så affattsde, att semmansatis slatsoch ekönomiutskötlet tycker sig uti desamma finnå skäl att, på samioa gång det tillstyrker bifall tilden köngl. propositionen om: snligpgande på, Gotska Sandön af en fyr öf den lygningsvidd, att. den må blifva betryggande för sjöfarten i Östersjön. särdeles: för fariyg kommande från Finska viken, afslå största delen af de genom enskilta motioner, väckta förslägen om fyrars anläggande i .de norradarvattnen. Det eiid:,y som utskottet i detta hänseende tillstyrkt, är uppförande af fyrar på Bjurö klubb, utantör Skellefteå,: på Hernö, klubb och på Björn, med enl sammanlagd kostnad sf 89 000 rdr;rmt, äfvensom ett-anslag af 16,000 rår iili sjömärkens atibri; gande, föråträdesvis i farvatindn norr om Stock: holm. D-rersof har utsköretiatyrkt anslag till likaledes och-på lika godagsköl begärda fyrar på Agön, mellan Söderhatan och Hudiksvall, på Brämön, mellan Hudiksvall och Sundsvall, på klippan Bonden, belögen något. söder om norra Qvarken, sfvensom til utläggande af ett föreslaget fyrskepp på Finngrutiden, dessa genom sin belägenhet farligaste af alla grund i Böttenbatvet, der kanske: -tusental af menniskor. funnit.sin graf i vågorna vid skeppsbrott; hvarom ingen kunnat berätta, emedan intet lefvande vittne dertill-funnits gvar, Erkännande fullkomligt nyttansafdefyrar, hvartill utskostet tillstyrkt aävsläg, fare vi vid en blick på sjökorten; och efter att hafva hört sakkunniges. på erfarenhet g;undade, omdöme im dessa särskilta förslag, i åj BR RTR Men om -kapten, Edler inte åker i en anz nan släde, mamma ?x S Det var besynnerligt! kan du, icke unna Edler att åka i vår rcek? Ja, i hans egen gysters: rack; ty vi.ba likväl ingen. . Tycker u ätt vickunna låta bonom sitta-i en liten bondsläda, utan fell och utan fotssck; och förkyla sig, under, det att vi åka varmt. och. beqvämt i Amys slädrack, som är klädd med rehhidar 25 sJa, men .. ; : Dessutom, så, afbröt prostinnan, som en gång fått : dön öfvertygelser, att Eåler var alldeles ounggäkglig för deras lyckliga framfärd... Dessutomi skulle vi icke ha honom till vår kusk; utan bara skjutspojkar, små väpplingar;-som-knapt.kunna. hålla i.en piska, och han måtte väl kunna köra femtob mil, då han lyckligen fört. sitt skepp många tusen mil... Det der kan jag icke begripa. Cecile tycktes begripa det bättre. Hon betraktade Carlina liksom frågande. Deras blickar möttes; men Carlina slog ner sin och en fin rodnad. flammade upp. på kinden. : Ernst hade under hela hösten. och vintern ofta besökt den lilla familjen: Der Var ock: så nästan hane enda bekan skap, fostän. kapten Gullgren och notarien;hvilka representerade stadens bildade ungkarlskrets; gjort sig bekanta och till.och med, bjudit E3ler, den bedersknyffelno, på frukost på Botellet.; , Kapten Gullgren bade haft all möda öspard för att få Edler att göra visit hos hofmarskalken; tys, sade Gullgren, det bör du göra; treflig gubbe, förbannadt treflig, och ger goda middagar, mycket gästfri, alldeles förbannadt; du kan få mat der, som du i hela Sverge för I ÖT tar nat AA RV rn ÄR RSA SN SR