Aftonbladet – 21 augusti 1857, sida 2

eremot svarande antal liggplatser, blir färdigt på åren och erhåller skonerttackling. -Den 8 Augusti gick ett nytt fartyg, benämdt Vingåker, af stapeln vid Motala mekaniska verktad: I -Pafert under fem Ers tid Har sf kom nersköl!egium blifvit tillägdt ingeniören A, Paillette . åtskilliga af honom uppfunna förbättringar i jern illverkningen genom den s. k. Catalanska metoden. AL lg nan RRD — Vi lösa i tidningen Barometern för den 19 dennesfyljandpinsända artikel, som vi ro. 038 kunna anse såsom ett uttryck af den nehing om jernvägsfrågans utgång vid rikslagen; hvilken delas allt mera ailmänt inom le. örter, :der man Har en -partifri ställning till rågan. Så skrifves i det nämda Kalmarblalet : zålivd 13 ble sat Sur a sIAftöhbladet p:o 183 för den 11 dennes sfnonseras en ovsnlig mängd landtegendomar: uill-salu, och emedan. alla dessa. fastigheter, med uhdantag 1-3, äro bealögne ide län, der vestra stambanan varämnhad att framgå, så kan det sättas utom allt .tvifvel, att lenna utomordentliga försäljnisgsifver blifvit fratbkallad af den olyckliga utgång jernvägarågan rönt i förstärkta statsutskottet. Vifö:bigå med-stillatigande den orättvisa, som drabbar byssnänide län genom vägens dragande senom Södermanland 1 stället för motsatta gijan, och vi vilja endast.fästa den; tänkarde illmänhetens uppmärksamhet på följdern at letta omogrå, på nutid och efterverid så kolossalt inverkande beslut. , Att handlöst bortxasta millioner på njernväg, i bä fall icke kan bära underhållskostnaden, myoket mindre lemna ett öre till amortering af anläggningskapitalet, kan hvarken försvaras inför Gud-eller. menniskor, och hvad skola våra efterkommande. tänka om oas, då vi icke förmått lemna dem något annat i arf än en skuld, som gjort dem till vasaller under utlandets penningefurstar? Jol! de-skola neka os8 Bin välsigtöelse öch betrakta vära tillgöranden såsom stående på samma rlinie som fribetöt.dens. å bin Många, ja kanske de flestesafidem soi bidragit till det djupa sår, som blifvit tilldeladtd. samhätlet och som kanske ett århundrade icze förmår läka, bafva handlat omedvetet, till följd af obekantskap med den vigtiga fråga de till fösterlandets sorg nu mera afgjott, och derföre få vi icke. döma dem med allden siräng-1 het de synas hafva förtjenät.Men deremot kunna vi icke ursäkta landsortepressen, då vi ud ntega nägfä få tidningar, som med korslagda armar åsett Svenska Tidningens och Aftosbladets rastlösa sträfvanden att upplysa och värna hationen mot Folkröstens och konsorters . machiayvellistiska bearbetningar mot agamhbällets sanna väl. Öfverste Ericson — denne utmärkte, kanske den mest framstående bland Europas ingeniörer —ptorde. mer ön, engång ha ängrat sin.jernvägsplan, och ehöru han kommer att uppmana al s sina gigantiska andliga krafter för att rättfärdiga berörde jesnvägsplan, så är det en möjlighet, alt Han, då banan blir fär: dig och visat der ogynsamms resultatet, likt marseillermarschens författare; förskräcks öfver sitt verk. 3 ad Z I Vi böra trösta oss med den gamla sanna regeln, ait i hela den vida naturen sker icke något ondt, som icke bar något godt i följe. Hvilka lärdomar bör icke nationen hämta af förevarande, fiksmöte!; Vi se Ju pä det tydligbste sätt, att fosterlandets dyrbaraste intressen kunna trampas under :ötterna af anrivga traktion; somfdast medseitertryck vidbäller den jasuitiska grundsatsen; att ändamålet hblgärsmedlen. Tåtom oss derföre med begj nande af alla de lofliga medel, som stå oss till budz, samt med kraf: och allvar hvar i sin stad arbeta för em förnuftsenlig rfepresemtetibnsförändring, som endåst gör det möjligt för den djupt tänkande, månssidigt. bildade samt af en sann, fosterlandskänsla. geromträngda mannen, att bevaka våra intressen. f Dizi Salvavi.n EGET VR oe WL NN SA NN NN RS RN (FT — Bland de många befogade anmärkningår, som göras emot vårt postväsende, ör äfven den i afseende på de: svenska pos:ernas osäkerhet, som genom de ofta invträffande pöströfväiierna är beryktad öfver hela Europa. Den, som närmare känner förhållandena, kan khappastoförundfa sig deröfver, att poströfverier här så ofta ega Tum, utall snarare deröfver, att de icke inträffa ännu oftare. Icke nög dermed att mindse: poster fortskaffas utan-någön tillsyn; af skjutsande bönder, som stunöm öfverlemna bestyret dermed åt. andra grsöner, som skola färdas samma Väg framåt, utan äfved på hufvudvägarne eger en hög grad af vårdslöshet i, detta hänseende rum. En mängdpväskor af större och mindre storlek, och hvilka ofta torde innehålla pefiningvärden aff flera; hundradetusen riksdaler, vräkas. helt, bekymmerslöst .och jJegert på usla böndvagnar, der.en resande icke verna skulle äfventyra att ställa sin kappsäck, utån. att få deni mycket: väl fastsurrad; och man; finner af ransakningen; i det s.naste, p-ströfverimålet, act långt irån-att någon förbättring och -någon allvarligare kontroll 1 detta bänseende på senare. tidensinträdt, man i stället afskaffat det jerniät hvärmed hela postväske-packtingen förr öfverdrogs, och att det nu kan inträffa, att en mängd väskor helt löst uppstaplas på livarandra ända ; till en half aln öfver den skrala böndvagnens skärmar, så att en eller annan af. de dyrbara: vär skorna kan; utan åtgörande af röfvare, gå förlorad genori att täppas från vägnen, utan alt. postiijeir eller skjutsbonde. derom veta någonting förr än vid nästa skjutso Jag tyckers; menade7 Carlina,; paätt klädningen sitter rätt bra och är ganska påssabel på bröllopeta 5 Ja, bsra vi väl vöro der! Kötr ihåg femton mil midi i vintern, Carlina; och så ha de så: otäcka hästar på gästgifvaregårdarne, och fulla skjutsbönder... Ja, det är, som salig pappa alltid sade, en förbannelse detta bränrvinet I . Åh, visst komma, vi framn, skrattade C-Sr fö TY? hh åstttalaA Åre 11 år frp