Aftonbladet – 10 augusti 1857, sida 2

flottorna genom Sundet öppna tillträde till Uceanen. Om denna vidtomfaftande plan hade kunnat genomföras, skulle Europa ha varit förloradt. Från Svarta hafvet och från Östers ön, från Sebastopol och från Kronstadt skulle snart flottor, för längesedan beredda, hafva utlöpt, hvilka skulle ha omsnärj: hela kontinenten, under det czarens armeer skulle öfver Tyskland ha störtat sig emot vestern Faran är nu förbi, åtminstone i hvad den företedde mest hotande. Pariserfreden har genom: Svarta hafvets neutralisering afskurit den brygga, hvaruppå Ryssland hoppades bana sig väg..medelst .Sebastopol. till. Konstantinopel. Genom furetendömenas omorganisatior och en jemkning af Bessarabiens gräns kommer den port ätt stängas, hvarigenöm ryssarne kunde öfversvämma ottomaniska riket. t-tyska sidan bar Ryssland likaledes förlorat en dyrbar terräng. De plötsliga ljusblickar, som orientaliska frågan föranledde, ha öfvertygat en stor. del af de tyska staterna om de vådor; som : peterburgiska -politiken beredde dem. Eit djäpt agg har för minga år skilt Österrike och Ryssland. Hofvet i Wien har genom sakernas tvång blifvit ett bålverk-emot ryssarnes inkräktniogar; Men i Östersjön fortfar ännu faran, Ryssland har på deita håll nästan ingenting förlorat. Pariserfreden har fråntagit detsamma dess befästningar på Åländska öarne; men dethar qvär Krönstadt, Sveaborg, Helsingfors jemte dessa platsers fruktansvärda skeppsvarf; och nu: är det i begrepp at förvandla en af de små hamnarne på Bottniska vikens kust till en. befästad stad, ena örlogshamn, åt. hvilken det ganska märkligt gifvit nam: net-Nicolaiew. Ryssland, så ifrigt i sina försök att vilja eröra den gamla verlden, är på förhand och-i grunden-en fiende till -skandinavismen; Man skall få se det med alla de medel, som stå detsamma till buds, rnderhälla-och beskydda än Norges fåfängor och afundsjukor, än: danska aristokratiers och byråkratiens hat. Det skall på alla möjliga sätt söka förhindra bildandet af en skandinavisk stat... Ty det-kan raturligtvis-aldrig gå in på attse Sundet: förvandladt till en Bospor och Östersjön till Svärta hafvet, och att ej mer ha qvar någon annan ::handelshamn;, någon snnan yttre-arsrnealän erdast Arkangel vid polarisarne: Det skall ej underkasta sig att se sin moraliska makt. helt och. hållet: koncentrerad i Kronstadt;:. och att fastläsag vid denna arsenal uf en skandinavisk Aötta, förlagd i Östersjöns pass. England betraktar ivallmänhet organtiserandet af Hvårje någöt betydligare flotta såsom ett, angrepp, emot. sittoberoende. Den. skans dinaviska unionenkan i-detta afseende icke räköd på dess sympatier. Helre, än ait dertill bidraga, skulle det fortfarande söka beherrska .opinionen:-bland: norrmännen-och underblåsa eta sfundsjukor och deras misstroenden emot -Sverges;Men Wifidsörkabineitets politik böjer sig gerna efter omständigheterna. sålunda var denna politik 1856 af hat till Preussen öch Rysslätid icke obenägen alt räcka handenstill en företiing emellan de tre fölken undersvenska konungahusets spira. Nu ha tiderna förändrats, och. Englands språk likaså. Englands statsmän finna, att skandinavismen icke är verkstälbar; att slutet af århundradet visserligen kan medföra några förvecklingar, hvilka skulle kunna framkalla densamma, men att :man -måste afvakta dessa förvecklingar, och akta sigatt dertill på något sätt bidraga. De anse ytterligare, att man måste utforska folkens opinion, och de ha gjort den upptäctten, satt. danskarne sätta sig emot iddn; att dessa uta tvifvel skulle vära benägna för en sådan, i fall den. svensk-norska interventionen under kriget med: hertigdömena hade varit fullständigare; men att i sakernas närvarstde skick folket och adeln äro i grundea konservativa. Sådan är för ögonblicket engelska kabinettets Politik, Lyckligtvis kan möjligen någon förveckling uppkomma, som förmår detsamma att återgå till 1856 års åsigter. Preussen skulle åsin sida ej gerna se en makt, som kund efter behag stänga eller öppna Östersjön, en makt, som blefve i tillfälle att vid nedra-Elben uppställa en defensiv styrka, i stånd att tillintetgöra dess förhoppningar, en makt slutligen, som en dag-skulle kunna understödja: Frankrike emot Tyskland. Men Preussen är en stät, som -:f alla är den mest lystna efter landersättningar, och omman erbjöde-denna makt i Tyskland på högra eller venstra Elbestranden, eller ock på någon annan fläck af de s besynnerliga gräns, vissa i strategiskt eller. kommersielt hänseende vigtiga punkter;sskullesPreussen måhända villigt iakttaga en energisk tieutralitet i afseende på den nya skandinaviska staten. Frankrike är den enda stat, som ej skulle ha någonting emöt de nordiska ländernas fria utveckling.En skandinavisk: stat, som skulle förlama Rysslands äregiriga planer, som kunde utgöra en militärisk fåra för Tyskland, en verklig medtäflare för England. pä hafven, inger. ej Frankrike: någon fruktan: Aflägsnad från dessgfänsor; kunde des atdrig hos Frankrike väcka någon slags täflan; Den kunde tvärtom .ejvblifva annat: än. nyttig för detta dandy ooFrankrike hår såsom Rysslånds naturliga motvigt i Europa b-bof att se sin flank förstärkt af en fast, och orubblig .makt. --Vid en möjlig kamp med:Tyskland har det behof af ärmeer, som antingen Kunna oroa Preussen eller hålla dess bundsförvandt, Rysslands: i stillhets..-Äfven-under-antagande: alhvad som för ögonblicket synes Omöjligt och oförnuftigt, näemligen ed kamp emot Englands -öfvermod till sjös, skulle Frankrike då; säkrare än 1801,