Aftonbladet – 4 augusti 1857, sida 2

att realisera en mängd djupt skuldsatta egen-, domar, till antalet 772, för en köpeskilling åf öfver 7 millioner sterling.(126 millioner rdr riksmynt). Köparnes antal utgjorde 2336, af hvi!ka endast 120 icke voro irländare. I Frankrike hbr alltsedan revolutionen ett det engelska alldeles motsatt system gjort sig gällande. Läågen sträfvar der att söka frammKalla jordens utparcellering. . Ds:n kan emil. ertid ej ,borttestamen:eras, Den fria jords:yckning, som stadgas i Code Napoleon, är gällende i flera länder, hvilka bibehållit denna lagbok, och i preussiska rhenländerna välignbr man ännu i detta hänseende lagstiftaens minne. , Att dessa åtgärder icke verkat i piod pro av förmidskni ådagalägges af det i hög grad stigande värdet på dessa jordlotter. Då före revolutionen Frankrikes sllmoge knapt egd en enda jordtorfva, uppseck dereniot år 1852 de skettlsgda lägenheternas avtal till 12,549,954, hvaraf nära hälften eller, 5;440;580 erlade en skatt, ej uppgående till 5 francs (3 rdr 36 sk.) I Preussen blef;! usder den storaomorganisation af-atla förhållånden, som NR efter slaget vid Jens, jordegendormens delbarhet till grundsätsön ;erkän,. ehuru undantag gjordes tör fileikomisser.o. d.. I senare tider har man kommit: tillcdet resultat, zatt.;endast dem affärsmessigt -bedrifna jordstyckningen bör äfsiyrag. Någonting egendomligt för Preu:sen är, alt. egendomskoncentreringen der, nästan regelbundet fortskrider fråa vester tillöster. Sa utgör i Rhbenländerna de större egendomarnes antal aj mer än 7 procent af det hela, under :det-deras belopp i provinsen Preussen uppgår till-641; procent... I Frankrike utgöra de båda, klasser af jordegare; som inneha de minsta :besittningarne (6!,. och 11 tunnland), 80 procent af nela antalet grundegarey i Irland (med 4 och 12 tunnlands areal) 46 procent, i Preussen motsvarande klasser med 2Y, och 15 tunnland 79. pr cent, i Belgien de trenne lögata klasserna (af hvilka den högsta ej öfverstiger 10 tunnland) 91Y, procent, i Danmark 28 procent. I Svergutgjorde år 1854 antalet af persötier, som egde mindre är ett åttondedels, mantal, 29 procent och tillsommans med innebafvarne af ett åttondedels til ett qvarts mantal 57,39 af alla jordsgare eller jordinnehafvare. En af Frankrikes utmärktaste jurister, Troplong, yttrar med afseende på den i detta land allmänt erkända egendomsdelningsprincipen: Det är godt, att arbetaren kan sje!f njuta I frukteraa af sitt arbete; det är godt, att ban kan blifva i tillfälle att uppnå en. oafbängig och säker ställning; det är isypnerbet godt. i ett samfund med demokratiska tendenser, att der bi!das en fast grundval för den sociala ordningen och starka konservativa intresseno: De olägenheter, gom man ej. sällan hos: oss hört öfverklagas såsom följder af en öfverdrifven hemmansklyfaing, finner hr Ljungberg mera ha haft sin grund i det öfverbandtagande backstuguväsendet jemte stattorparsystemets inflytelse, än uti den;egentliga jordstyckningen, och slutar med den väl befoade anmärkning, a!t lagstiftarens bemödanden att bämma jordstyckningen synas vara Yanmäktiga, der en inre nödvändighet drifver densamma framåt, samt att massan af folket föga känner och än mindre wi sina nbördes a handlingar i denna väg iakttager hithörande författningar, hvilka så!unda icke heller, oansedt den icke alltid välgörande inflytelse de i enskilta fall utöfvat, torde på det hela taget kunna anses hafva så: väsentligen verkat hvarken till jordstyckningens hämmande eller till dess fortskyndande, som mången synes benägen att antaga.n Då härtill lägges, att tillämpningen af 1853 års författoing i flera orter visat sig ganska svår, att den tydiigen bär vittse om den rteaktion, som vid dess utfärdande gjorde sig gällånde på högre ort, samt slutligen att den nästan enhälligt ansetts olämplig af det ständ den närmast rör, så måste hvarje fosterlandsvän uppriktigt önska, att den vid innevarande riksdag måtte varda upphäfven. om