Aftonbladet – 31 juli 1857, sida 2

betraktande, att snart sagdt hela bondeståndet, , ki soma väl i a:lmänhet lärer i en fråga, hvilken! de vå nära rörer detta stånd gom denna, merajra aga råd af erfarenheten om hvad som bes n unnits nyttigast och fördelaktigast, än af så!k; kallade statsekonomiska eller kamerala teorier, j oi yttrat sig för åtminstone så mycken frihet ig förvärfvande och eganderätt af jord, gom egdej og rum innan den ifrågavarande, under en rfeak-;j af tionär minister, omedelbart före senaste riks. k dag, utgifna författningen tillkom. ta Vi inskränka oss emellertid för dagen tilljd att något fullständigare, än uti det korta re-id feratet för utskottsbetänkandet i gårdagsblalet skett, redog5ta för utskottets utlåtan-! ii le samt att i öfrigt belt och hållet instäm öj na i den förtjenstfuila reservation, som-af:ire gzifvits af hr Hasselrot, och uti hvilken i! bland de fjorton ledamöter, som deltagi:jn i betänkandet, två af borgareständets, hrr ih Kistner och Ödmansson, samt tre af bondeståndets, Pebr Erik Anderseon från Westman-;i b land, Erik Erssonsfrån Gefleborgs och Peteriilt Jönsson från Jönköpings län, förenat sig. ua Den första fråga, hvarom utskottet utlåter Ib sig, rörer den om en obegränsad hemmansklyf-1å4 ning. I denna fråga synes utskottet beltt i och hållet hafva stält sig på enahanda stånadpunkt-som kongl. förordningen de: 19 De-jd cember 1827, hvilken, som bekatit är, icke: uppställer något annst vilkor för. hammans3 klyfningen, än att åbo å den utklufna delen; I skall vara besuten, hvarför nämde författning : e fordrar, ati minst tre arbetsföra personer böra kunna af bemmansts afkastning underhållas; stt äng och betesmark böra vara af den vidd ia och godhet, att med tillbjelp af halmfodret:h från åkern och löftägt. em bäst eller ett: parin Jragoxar, två å tre kor och fem å sex får if :Her getter deraf kunna vinteroch sommar1: födas, hvarvid likväl i särskilt beräkning bör f ingå, om hemman är: så -belöget, att åboen kan hafva säker och beständig förtjenst af an-; dra binäringar. t Såsom skäl mot. ena längre utsträck ing ha l1l utskottet anfört dels auktoriteten. a? åtskilliga. r ansedda utländska författare,. hvilkas .namn äro i en not antecknade; utan att likväl deras yttranden i ämnet:blifvit omförmälda, dels våra kamerala förhållanden) såsom deri hemi: mantal indelade jorden åliggande natoraprej, stationer för indelningsverket, krono-, kungt-,, posteller hålloch reseryskjuts, inqvartering m. m., hvilka förmenas icke medgifva heml. mansstyckning i oändlighet, cels vigten förj; sambället att ega en välmående jordbrukande j. befolkning, som icke utarmas af en inträffad missväxt eller annan tillfällig olycka, utan kan : uthärda denna och samla något för framtiden. Anförande vidare exemplet af den stora hemmansklyfningen ; Dalarne såsom ;varnande, och. efter attiha jäfvat åberopandet i detta fall af menniskans naturlga rättigheter, förklarar sig utskottet, med afseende på nutidens behof af kapitalstyrks vid all slags näring och på mekanikens användbarhet äfven vid -Jordbruket, icke kuana anse den af motionärerna antagna mening om en större produktion till följd af den fria styckaingen såsom afgjord. och ännu mindre frågan om den högre nettobehbållningen, som ur statsekonomisk synpunkt måste tagas i betraktande. Stridspunkterasa på detta område äro ännu; säger utskottet, så många, att man icke torde böra i ett land med sådana klimatiska och andra egendomliga för, hållanden som Sverge, experimentera med en lagstiftning af den beskaffenhet sor den ifrågavarande, i afseende hvarå en erfarenhet af mansåldrar fordras för ett säkert omdöme. Utskottet har derföre: anseit tiden åtminstone icke ännu vara inne att helt och hållet borttaga de återhållande banden. Det högsta, som i detta afseende, enligt utskottets förmenande, med skäl torde kunna göras, vore att i en eller annan landsort, med afseende på särskilta förhållanden, göra ett försök; men då 9 S af I kepitlet i kongl. förordningen den 19 December 1827 medgifver att: der, i följd af särskilta förhållanden inom något länj jemkning: eller förändring i de rörande grusderna för hemmansklyfning i allmänhet nu stadgade föreskrifter skulle för samma län danses af nöden, konungens befallhingshafvande Å må derom underdånig anmälan göra, då Kongl. Maj:t vill i nåder tillse, huruvida något särskilt stadgande för ett sådant län lämpligen Å måiämnet kunna utfärdas,, har utskottet ansett sig böra hemställa, att hvad motionärerna yrkat dels i fråga. om medgifvande af en obegränsad hemmansklyfning, dels om ändring af I de i kongl. förördningen den 19 December 1827 T förekommande föreskrifter om besutenhet, såsom Tvilkor för hemmansklyfning, icke måtte vinna rikets ständers bifall: a a Den andra frågan, som måbända för tiden är ännu vigtigare och hvarom ensamt bandlas i den ofvån omförmälda reservationen, är der om upphäfvande af de inskränkningar i hemmansklyfningen och de hinder deremot; som blifvit stadgade getiom kongl. förordningen den 13 Juli 1853. Denna förordning före-krifver bland annat, att undersökning å besutenhet å till utklyfning ifrågakomna hemmansdelar skall i allmänhet, der utklyfning sker till mindre än 14 mantal; verkställas a nämd, bestående af trenne i jordbruk kunnige; af socknenämden inom socknen utsedde bofaste män, hvilka skola bedöma, hurivida åboen, enligt 1827 års förordning, kan vara besuten. å hvardera af de hemmansdelar, som genom klyfning uppkomma; att innan genom en sådan undersökning det utrönts, att hemmansdel, som genom köp, skifte eller gåfva blifvit utklufven, medför besutenhet, det köp, skifte eiler gåfva ej må lagföljas eller kungörelse om äbotörändring utfärdas, icke heller den senare egaren eller åboen i sådan egenskap för hemmansdelen skattskrifvas eller i NERE RNE AR TA fn a rrssssssssmvssss Ia UU eV AL EVEN