Aftonbladet – 29 juli 1857, sida 2

ban, sätt dig, jag vill berätt: ögla Och bon sälte sig bredvid fadren Ser du, Get. var en gång en gosse, som i sin lilla båt ville sätta ut från stranden föratt ro, som han vär van, midt öfver sjön; båten var redan lös från strandbrädden, och han ämnade -att-med sett -raskt språng. kasta sig uti den; men hafi halkade och skadade sig så illa i knäet, att han ej kunde göra om försöket. Hvarföre-skulle jag just nu falla 2. frågade han fadren i himmelen; jag ämnade mig bem till min moder för att glädja henne med. min åsyn; men himmelen svarade ingenting. Plötsligen kom en orkan och fattade den drifvande båten och kastade den i spillror på andra stranden. Detta fick modren se, och hon skyndade för att om möjligt rädda sin son eller åtminstone finna hans lik. Och så gick bom sjön omkring och fick se sin son utsträckt ligga på stranden. Hon skyndade dit, ban lefde, ännu egde Hon en son, och hefines fröjd var gränslös. Det var en nåd af Gud att jag krossade knäet just den gången, sade gossen glad, då han omfamnade sin mor. . Ser du, då fadren i-himlen måste genom en mindre olycka bindra en större, då han icke ens, han, som kan allt, redogör för sina skäl, huru skulle jag kunna göra det? Jag kan ingenting annat säga, än att jag som får måste hindra er kärlek. Det är icke lydnad, Amy, jag begär, det är förtroende. Tro din får... framdeles mera min dotter Ja, jag tror er, min far, sade Amy, och Sud ske lof för denna stunden. Liksom gössen ) Visste att ban hade en far i himlen, har ag icke hittills vetat att jag här en far-på orden. Ni här säledes skäl; och desså äro nig heliga. Ofverstinnan nalkades man och dotter och ade: Då du tackar Gud, Amy, då vill jag ara med... får jag? Ja, mamma! Mamma hjelp 088, hjelp oss, u, som försonär allt — du, som kan hela, elga och förädla allt hvåd din anda träffar ! Och den lilla familjen teg några ögonblick. Ivar coch en bad, på sitt sätt. Öch efter den agen:vardt.det:fridi: huset, (Forts)