Aftonbladet – 29 juli 1857, sida 2

— Från hr RBichard Dybeck har följande blifvit fedaktioheri tillsändt: Halfkorsgrafvarne å Fahlbygden 1 Westergötland. Efter att hafva under sistförflutne veckorna granskat, uppmätt och afritat ett stort antal så kallade halfkorsgrafvar i skilda trakter af Westergötland, instämmer jag ..med professor Sjöberg deruti, att de i Karleby (uttalas Kar raby) socken af. Wartofta härad. äro de-ansenligaste, bäst bibebållna samt märkligaste i vårt land ; helst om den här varande följden eller raden af ioke mindre än. tolf sådene jättegrafvar, sträckande sig från norr till söder genom hela Slöta och Karleby församlingar — ar hvilka grafvar Sjöberg tyckes sett blottfemeller:sex. — som sig. bör, betraktas såsom ott holt. Den ansenligaste af dem, med säkerhet äfven den största i norden, är på Karleby bys gärde i socknen med samma namn. Kullen, likasom alla de öfriga, tätt omskuren af plogen, bibehåller dock än sin ursprungliga omkrets af mer än 200 alnar, men är synbart afgräfd, hvarigenom den deri varande stensättningen mer än de öfrige kommit i dagen. Sjelfva griften är icke mindre än 28 alnar lång, men endast 4 bred. Ingången, såsom alla öfriges möt öster, . omkring 12 alnar lång och 3 alnar bred. Å grafvens resta sBidor eller vägghallar hvila i rad nio svåra öfverliggare at gråsten, synbarligen det ursprungliga antalet. Desse af-menniskor ostridigt upphäfde stenberg förvåna bvar för sig; så mycket mer det hela. En hittills icke nämd, mindre granskad och beskrifven, graf, hörande till den ifrågavarande sträckan och belögen i skilnaden mellan Slöta prestgårds och Slöta bakgårds egor, är till omfånget en af de vänliga, men öfverträffar alla de andra genom. öfverliggarnes oerhörda storlek. Två sådane ligga öfver grafrummet och två öfver ingången; Den senares väggstenar äro här ickey såsom eljest, resta kalkstensflisor, utan pelarformiga gråstenar under öfverliggarnes hörn. Fornlemningen. är. den mest storartade som jag sett och troligen någonsin får se. Sämtlige dessa minnesmärken äro nu omgifne af till åker upptagen mark och derföre fara att förstöras -derigenom, att kullarne