Aftonbladet – 28 juli 1857, sida 2

grinden slogs upp och vagnen istärkaste fart svängde fram till förstugubron. Cecile hade den ovanan att finna nöje i läsning, och skaffade sig således böcker hvar honi kunde, och läste om sina gamla, hvilka fältkamrern låtit briljant inbinda och sätta i ett präktigt mahognyskåp med glasdörrar, på det att hon, när det var främmande, skulle kunna visa boksamlingen. Cecile skyndade -sig att lägga märke i boken och åter sätta den på sin plats. Hon gick ut mot sin man, Hå, hå, godafton, Cecile, har här något häsdt hemma ? Nej, kära Abraham. Hör på, Anders, sätt in höstarneoch torka dem väl — helvetes vägar — aldeles helvetes vägar, och så äro de så ifriga — alla menniniskor ropa .— der kommer;fältkamrern — åh ja, jag är känd i orten usd Fältkamrern var en frodig herre, äldre än sin bror, prosten, och af ett helt annat lynnar Ansigtet närmade sig till päronformen. genom de nedbängande kindbenen; ögonen voro halföppna med några skälmska ryäkor. vid ut? kanten, pannan låg, håret slickadt och munnen prydd afcett par grofva läppar. God dag, Cecilen, sade.han . till den. späda varelsen, som var hans maka. God dag; ja, der var stor middag Hos borgmästarens, ett präktigt bränvinsbord, ja, jag vet att det der roar inte dig, men en duglig hustru måste finna nöje i sådant, som kan: bidraga, till. trefnaden inom huset; ja, jag skref upp alla de små slinksaker, som bara voro på bränvinsbordet; sådant vill jag också ha då vi ha bjucning, ty då Gud väksignat mig med: både ett och annat, så vill jag lefva som folk — och med folk — förstår Judar, Cecileln : Ja, bäste Abrabam S : nja men då -skulle du också, om inte djzn sitter i mig, lägga dig vinning om att laga