Aftonbladet – 25 juli 1857, sida 3

Article Image
;) fartens femtioåriga jubeldag. Hvilken tillvåxt har licke ångbåtsfarten vunnit under denna tid! Hvilken otalig mängd ångfartyg plöja icke nu Amerika: sjöar och;floder!. — Och för ;femtio år tillbaka bBeJtraktades der i landet den första, visserligen bhögs d ofullkomliga ångbåten , som ett riktigt vidunder Det finnes ännu i Åmerika en man, bosatt i Albany och med jnamnet Wilson, som deltog i profseglinger med Fuoltons berömda ångbåt Clermont. Han bod de då i Newyork, icke långt från det statle der Fulton bygde sin ångbåt, hvilken till följd äf sin be synnerliga konstruktion väckte ett utomordentligt I uppseende. Sjelfva ångmsaskinen,, säger Wilsöh, .var ännu icke riktigt känd bland allmächeten och betraktades af de fleste som ett slags hemskt myste riom.. Piötsligen gjordes bekant, att ångbåten de. 4 September kl: !-,7 skuile afgå till Albany och medtaga passagerare till denna stad. De Heste skakade på hufvudet, och endast få hade mod att deltagWÅi denna Mifsfarliga resä. På morgonen nämde dagshvimlade icke allenast sjelfva varfvet, utan äfven-alla närbelsgnoa ställen, hvarifrån mankind: se ångbåten, af åskådare, hvilka i hemlighet gladd; sig åt att få bli vittnen till ett kolossalt fiasko. Emel ! lertid voro likväl alla passagerareplatserna ppptagte, ehuru de kostade 14 dollars hvärdera. Hela maskinveriet var synligt och skåfvelbjulen. obetäckta. Hjulhusen hafva nemligen förs: på senare tider till kommit. En tjock, start rök uppsteg ej blott ur möäskinens skorsten, utan också från de många ventiler, som lingt ifrån slöto så tatt till, som de had bort. Lägger. man bärtill det belvetiska dånet d; ångan utsläptes, hvilket ännu fö skräcker hervsvag: menniskor, så kan man verkligen icke nog förundr: sig öfver att personer funnos, som hade. mod at följa med. . Rebert Fultons -klara stämma hörde: osfbrutet genom mängdens förväntansfulia sorl, I hans ansigte såg man det. största, lugp, konstlad: eller nsturligt. Han. syntes uppenbart förakta mäng tens spefulla anmärkningar, som då och då uppfån a8ades af hans öra. Ändtligen kom afgångstimman, men ännu åierstod ett och anpat att ordns, och ångbåten förblef orörlig. Mina herrari ro I psde Fulton, då han såg: passagerarnss miner. Varen icke oroliga! I solen på den; bestämda tim I man anlända till Albany. Ni var allticg iordning, foch åogbåten började lärgsamt) sflägsna sig frår bron. Men knapt såg man den, sedan den kommi: i öppet vatten, skjuta .starkare fart, förrän ett tu senfaldigt rop: höjde sig. Pässagerarne kälsade, och eptusiasmen var nu lika stor som kort förut misstroendet och. hånet: Fultongi öga-strålade af en nä-! stan öfvernaturlig glans. Han förmådde under ev lång stund icke säga ett ord; så upprörd var haöa folkets hyllning, och framgången, af sina. tankeansträngningar. en. från alla stränder, dem ångbåten ilade förbi, tillvipkade man. den lycklige uppfinI nareti Sid hyllning: Ly framköm; ädgbåten till sia destinationsort, och det stora problemet var löst. Som bekant, afled Fulton år 1815 till följd af en dragen förkylning. Liksom, i allmänhet stora mån efterlemoade, han ingen förmögenhet. — Auvstrykningar med vattenglas. Då der passande årstiden för anstrykningar i allmänhet just au är ione, torde följande uppgifier af en sakkunnig tysk, H. Creuzburg, vara passande; och så mycket heldre, som detta slags anstrykning fordrar andra behandliägssätt rän de Allsänsare kände r— såsom med oljefärg; tjära 0. 55 vw I I ER! Glasvåtten .(Vi läs, Wasserglas) likhar-spritfernissa deri, sit det blott kan nyttjas till Uffpriran på-redanfärgade: eller .målades ytor,, men icke, till blandning: medsanstrykningsfärgen;-emedan det. med den genast stelnar till en olöslig -massa, delsi blandnvingskärlet-duls i penseln. Ytan måste säledes vara öfverstruken eller målad förut, och-glusvattnet först söbrivgas efteråt; För att under sjelfva färgstrykbidgen fästa fårgåmnet, förenar Creuzburg det med ett bindemedel, sammansatt af ett mått vatten och ett mått skammad mjölk? Denna blandning torkar inoni en kalftimnia, hvarefter: glasvattbet kan påstrykas, hvilket bör ske ned en mjuk pensel, så att den färgade, ytan. icke må, skrapas. Efter en halftimma är äfven glasvåttnet torrt, och ytan ser nufut sorh lackerad Emellertid kan detia utseende förökas till likbet med ett glaserkdt kakel, om mö grundar med, glasvatten, efter dettas torkning pålägger. färgens. och .sedan Jackerar ytan med glasvatten. Man kan tilloch med:upprepa dessa öfverdrag, vexelvis, flera gånger, och sålunda tillskapa ett tjockt las ger, hvilket låter polera sig likt stuck: Åtskilliga bland de vanliga färgämnena förändras af glasvatten och kunna. följaktligen ej begagnas der dettas användning kommer i fråga. De, som fördraga glasvattnet, äro följande: permanent hvitt (svafvelsyrad; baryt) och zinkhvitt; kimrök: och sSockerbrukskol; ultramarin och smalts; grön ulträmarin samt blandningar af blått och gult; einober och mönja; kromgult;. Despelgult, ockra och mengel. Fördelarne af glasvattenanstrysningar äro flera. För att icke tala om eldfastheten; hvilken mera sälJan kan komma i f:åga, omm ej för kulissör, teaterdekorationer och inredningar i skådespelshus, må framförallt nämnas oförgängligheten. En med glasvatten öfverdragen färg förändras icke, den hvärken ljusnar eller mörknar; en sålunda öfvermålad tafla eller vägg kan tvättas med tvålvatten eller syror utån minsta skada; den uthärdar på-änpu okänd tid i fria luften, mot regn; frost och solsken: Medan en tjärstrykning intorkar inom första eller andra året och efter det tredje ar spåriöst försvännet; medan en oljestrykning blir efter tre eller fyra ärså 105; att den färgar ifrån sig som krita, förblifver öh glasvattenanstrykning lika oförändräd som en glaserad tegelpanna — också består ytan hos begge hufvudsskligen-af samma ämne, nemligen glas. Till dess att man i Sverge kan få inhemskt glasvattbö ; ajödgas) man. införskrifva det utrikesifrån. Det erhål:es; vål beredt och för billigt pris, från Fraökrike hos: Frederio Kuhlmann i Lille och från Tyskland hos F. C. Fikentscher i Zwickau, dr L. C. Marquart i Bonn, Fr. Sänger i Erfurt, Gg. M. Orth i Maärkhbeidenfeld am Miäin; och Carl Buckner Db Muns chen: --Hosdensisträmde får man: Afven fullständiga. assortimenter--Af-. passande färger. för. stereokromi, d. v::s. för freskomålning med -glasvatten. — Ioko regeringskandidater. Times pariserkorrespondent skrifver:. Förutom handelstraktaten och tt utkast till en konvention om den litterära egendomsrätten, har hr de Morny medfört från Ryssland två unga björnar. Jag anser mig böra moötssgå ett gängse rykte; att dessa unga kerrar skola framställas som regeringskandidater antingen i. Pari: eller departementena. De skulle. blifva, tämligen besvärliga ledamöter, tröts den mubkorg, som under de senaste fem åren med så tillfredsställande resultat varit applicerad på lagstiftande kåren. Hr de Morbys itvenne björnar skola: inlogeras: i Jardin-der plastes, der! dö komniw att åtnjuta: den föllkomligaste frihet — med modifikation. — Krinoliner.. Ett. fabriksböf i Sheffield har emottagit en beställnipg på 40 tons valsadt stål till ivitoliner at eh Hy och amw fröktatsvärdate kon: ströktion. Dessutom härtill samba hös ingått en särskilt order på 1 to valsådt stål i veckan intill slutet af nästkommande Oktober. Detta kan kallås någonting storartadt: MOM DL UD AR TA Aa

25 juli 1857, sida 3

Thumbnail