ha, ha, ha! — Hvad skola de söga då j inreder. mitt lilla. kemiska laboratorium? skola de väl söga när jag slår mig på medicinen och börjar gifva goda-råa? Ah, därblir js enKisamot helt enkelt, någonting uriöst — ha ln, DF — jar Je Nofstia Bar nog rätt; ban stackars gubbe har visst varit så fattåde jag hans ord — det är någet den mannen. Ä Påföljande dag tittade-en flicka ini Blixans illarum. Gumman satt-som vanligt i sin Jänstol vid ett litet rundt bord med tre klo: formiga ben, sysvelsatt att sticka en kofta af ullgarn. Välkommen, lilla frökenn, sade gumman fryntligt, nå herr Thormann var här i går? Var det inte så, jag KE Honom i kyrkan, det är en bra hygglig karl Ja, Blixa, visst var ban beskedlig som rent af hindrade att Blixan fick flytta undan för honomö-Derför giok han många tunga steg i den branta ttappan och bodde breilla; nu är han professor, vet Blixan, och föreståpdafe för Ljunga landtbruksinstitut., Jä, jag önskar honom all lycka; det är en bra karkp — , : saa, en förträfflig, menniska, lilla Blixa; vet Blixen, jag ville så gerna tala om en sak, men y 3 : RR k a då, lilla en ? Är vera jeg anysåj mönvgumnan Kan ibgebti 0 tiden annat än glädja sig ät andras glädje odh lida af andras smärts, sjelf känner hon intetdera; båten skrider, lilla fröken, fram på floden; somöfverallt; är sig lik, men hvad är det. då? ; Det är vsk svårt, vöt Blixag, så grufligt svårt.n j Att tala öm? ; aJa det med, men jag vet ej buru jag skall