Aftonbladet – 24 juli 1857, sida 2

and ogynramma resultat har uppkommit ceils zenom den i;nled ing af missväxten förökade spanmålsinföraeln, delse genom en knapp utförsel af de vanliga landtmannaprodukterna, ehuru priset å desamma, särdeles smör och ved, stått ganska högt i Petersburg. Hr Dahlqvist och fru Hedin gåfvo den 16 1:s uti socetetsbuset i Helsingfors ei äf mer än 400 personer besökt dramatisk soir. DANMARK. En korrespondent från Frankfurt till den Ministerieila berlivertidningen Zeit berättar, att Österrike och Preussen: den 6 dennes skola afgifvit svar på den danska noten a! den 24 Juni, hvari det tillkännvagifvit sin afsigt att, I anledning af den holsteinska ständerförsamlingens inom kort föres:ående öppnande, iakttaga en afvaktande ställning iden dansktyska frågan. Att det ej kan vara meningen att nu främlägga den-holsteinska frågan inför förbusdsförsamlingen, är dessutom klart deraf, att församlingen enligt lag instället sina möten i Juli månad och först i Oktober äter sammanträder. Denna ajournering inträder redan i denna vecka. Det berättas, att den holsteinska ständer församlingen skall inkallas till den 17 Augusti. En mängd handlande och handtverkare i Köpenha: n hafva uppsatt en petition, den de inbjuda stadens borgare att jemte dem underteckna, hvilken går ut på att utverka :n omorganisation af den köpenhamnska borgarebeväpningen. Petitionärerna klaga öfver att alltför mycken tid hvarje år för en mängd af stadens borgare, synserligast för dem, som göra officerstjenst, uppoffras på en bögst besvärlig tjenstgöring, hvars gågn för danandet af en verklig militärisk kår, en reservstyrka för påkommande tillfällen af krig, oroligheter och dylikt de anse i hög grad tvifvelaktigt. Borgrarne i Köpenbamn äro för: närvarande plikiige att till sitt Å5:te år göra tjenst. Petitionärerna föreslå nu, att den aktiva tjenstetiden i kåren betydligt skall förkortas, samt att. borgarebeväpningen skall komma att bestå af en linie och n reserv, hvilken sistnämde skulle befrias från de årliga öfningarne. FRANKRIKE. Monitören för den 17 dennes tillkännagaf Berangers död med följande ord: Frankrike har lidit en smärtsam förlust, Beranger afled i går. För att hedra minnet af en skald; hvars arbeten så kraftigt bidragit att gifva näring åt fosterlandskärleken och att bland folket sprida kejssrrikets ära, har kejsaren beslutit, att af civillistan bestrida kostnaderna TOT Haus vegsacuug. Degrarningen försiggår i dag frdag på middagen. — Genom en af polisprefekten utfärdad proklamation, som anslogs på gathörnen, tillkännagafs för folket, att kejsaren anordnat begrafningen. Vidare inneböll proklamationen; att man erfarit, det partimän uti denna heliga högtidlighet sågo ett tillfälle att förnya de ooråningar, som på andra tider betecknat dylika ceremonier; men att regeringen icke skulle tiliåta att något slags tumultuarisk demonstration trädde i en aktningsfull sorgs ställs. Slu ligen omnämnes I proklamationen den af Beranger yttrade önskan; att hans jordfästning måtte försiggå utan att al!lmänheten deltoge i densamma, hvarjemte förklarades, att det till följd häraf blifvit beslutadt, at: endöst lemna officiella deputationer och med biljetter försedda personer tillträde till likiåget, samt att åtgärder blifvit vidtagna för att förskaffa regeringens och den dödes, vilja gehör. il De franska tidningarne äro uppfylda af beskriiniegit om begrafningen, :om bar en mycket högtidlig prägel, osktadt en så stör truppmassa var uppstäld pä gatorna, som om kejsardömets tillvsro. stått på spel.: Processionen samlades-i skaldens bostad och begaf sig derifrån precis kl. 12 på middagen till Elisabetskyrkan, hvarest en sjilamesså sjönge. Vid processionens utträde ur kyrkan och under hela vägen till kyrsogården skallade oupphörligt ropet: Ära åt Beranger! Liket jordfästades på kyrkogården Påre Lachaise vid sidan af Berangers aflidne vän Manuel. Enligt den! c aflidnes önskan hölls icke något tal vid grafven: i4 Nästan alla politiska och litterära notabiliteter, Un BI GR me Er i. jue I RE sme tt AA OE COP j 4 ; L q ; q l l 1 ä 3 C i fattiges barn. Enligt preussisk lag måste arbetarnes barn besöka skolorna tills de fylt 14 år, hvarefter de först få begagnas till arbete i fabrikerna. En aachenerbo är i allmänhet stolt öfver sin stad. Han yfs öfver att 55 kejsare blifvit krönta i Miinstern och berättar med en viss belåtenhet, att baden i Ax la Chapelle räkna anor sända från Karl den store, som fann sin helsa i svafvelbaden. Vi hade äfven kongress här 1818. Ja — wohll, tillägger han med en knyck på hufvudet. Aachens tidningar äro, likasom en stor del sydtyska, franska och itslienska blad, utan all politisk färg. De innehålla vanligen notiser och sysselsätta sig i allmänhet med att omtala med hvilken entusiasm den eller den konungen eller fursten blef mottagen der och der. rag) läste jag ien tysk tidnin att konungen af Preussen obehagade i nåder båda i Teplitz, och att densauwmes allerhögsta kur har gjort en för hvarje from undersåte gläd: jande verkan. Nu äro småtidningarne fulla med glänsande beskrifningar öfver Napoleons vistande i Plombieres och ryske N zarels reta i Tyskland. Mot de senaste valen i Erankrike ha de katolska bladen utgjutit sin vredes skålar och bedja Gud, att de trogna rhenboerne ej måtte förledag af satan, att göra opposition. Visserligen blefvo icke många af oppositionens kandidater valda i Frankrike; men detta har dock. uppskrämt presterna och det konservativa partiet här i trakten. Oroligheterna i Belgien förskräckte så prestershapet i. Aacheh, att det slutligen begrafde ett kansliråd, hvilken det länge förut nekat vigd Jord, derföre att ban gift sig med ett protestantiskt fruntimmer. 2 3 ommaren har hittills varit varm, då och lå afsvalad af en regnskur. Skörden häromring är vacker. I Hanover och norra Tyskand står rågen deremot kort och tunn eller sanska dålig, nästan sämre än i Sverge. På Kirschen är dock ingen brist. Ämwda sedav