Aftonbladet – 23 juli 1857, sida 2

Skandinaviska kyrkomötet i Köpenhamn. () Sammankomsten den 16 dennes öppnades en timma än de föregående dagarne, medelst bön och sång. Prosten Magelsen från Norge anmärkte, att den norska kyrkan här vore tämligen svagt representerad: Han hoppades, att det unga Norge så småniogom skulle sträfva att i kyrkligt hänseende intaga en ärofull plats bredvid systerkyrkorna, men dock aldrig bortlägga ödmjukhetens och blygsamhetens dygder. . Det vore två. omständigheter, som förmått honom att nu uppträda: den. ena, att han vore utskickad till detta möte af en församling, utgörande 7000--personer, hvilken -gifvit honom medlen till resan och följde honom medsina förböner; den änd å emedan mötets tid till en stor del blifvit upptagen genom strid emellan två religiösa partier i Danmark. I Norge finnes icke en dylik splittring emeldan religiösa partier. Han hoppades nu återvända hem, stärkt i sin kärlek. för den gamla luterska kyrkan. — Grundtvig ville så litet som möjligt blanda sig i striden; men: han. ville. dock söka bringa någon klarhet i föreställningarne om: det så kallade grundtvigska partiet; Harken tålaren eller hans lärjangar ha framkommit med någonting nytt, någonting stridande mot den ärfda tron öch läran. De hade blott öst ur samma källa, hvarifrån den kristliga uppenbarelsen utgått., Det är samma trosbekännelse, samma fader vår som våra fäder känt; det är samma ord om dopet och nattvarden, som Kristus brukat. () Se A. B. n:r 165 och 166.