RÅTTEGÅNGSoch POLISSAKER. I lördagå fortsattes polisförHöret i anledning af doktör Soldids angifvelse mot doktörerha Nilsson, Rossander och Ryding, och upptog eidast detta förhör en tid af 1!, timmå; så att sessionen slutades först. kl. emot,5, e. m. . Doktor Hammarström , och tapetseraremästareb Ådåblfingo iu äflägga vittnesed, -efter det de till prötökollet upprepat hvad de vid förra förhöret uppgifvit, och hvilken berättelse om förloppet öfverrensstämde med hvad förut i denna tidding blifvit om nämdå sak refereradt. Poliskonstaplarne, fom närvarit, hördes nu äfven på ed och intygade, att doktor Soldin. inne å vaktkontoret varit mycket högljudd och i vppbragt sinnesstämning inslagit glasrutan å dörren; samt med hög röst begärt bli arresterad; emedan han fröktade-att bli föra fill Dabviken, då 3:ne läkare förklarat Kobhom för vänsifinig. Doktor Nilsson förklårade på af polismästaren framstäld fråga, att ban vore villig att med ed fästa sin utsago, det Kan icke i äfsigt ätt smäda doktor Soldin yttrat se der går doktor Soldin; Doktor Rossander tillade, att såväl han som hars kamrater, rhvilka af Soldin blifvit tilltalade, ämnade väcka rekönventionstalan mot Soäin. Pölisöfverkonstapeln Sammelsson, mot hvilken doktor Soldin nu afstod från ansvarspästående för det att ban inne å vaktkontoret velat spela. domare,, förklarade, att han varit nödsakad utleda Soldin i det yttre rummet för att komma i tillfälle att anteckna namnen å de tilltalade; emedan; Soldin var så högljudd; men Soldin hade äfven derefter invid dörren skrikit så bögljudt, att Samuelsson, som ej kunnat höra matmnen, nödgats anmoda de tre doktorerna att sjelfve skrifva sina samp. Samnelsson förklarade nu, att han vid tillfället ansett doktor Soldins angifvelse icke af så stor vigt, emedan Soldin samma natt och en kort stund förot låtit på. sin befallning uppföra en borgersman till vaktkontoret; derföre att deane äfvenledes å Norrbro skulle ha förolämpat honom; . men hvilken person doktor Soldin slutligen låtit aflägsna sig, sedan denne uppgifvit sitt namn och sin bostad. Hr Soldin: utropade. vid lördagens. förhör; slutligen: Så sant, mig. Gud. bjelpe är allt hvad jag sagt sanning, om jag undantager mitt påstående att jag ej nypit a I armarne, .hyilket,, Baren an a sagdt, är en lögn, ty det jag verkligen gjort. , Målet uppsköts tills i Mrko kl. SS m. för oktor Rydings inkallande och vidare; hörande. Dokor Ryding hade skriftligen anmält, att han för en ngelägen resa vore hindrad; att inställa sig. Doktor ilsson yrkade att målet måtte remitteras. till dommen -polismästaren förklarade, att öfverståthålareembetet vore behörigt. att detsamma afgöra. oktor Rossander. hemstälde, burnovida icke samtlige af de tilltalade egde att vid domstol väcka rekonyentionstalan-mot:doktor Soldiny hvarpå erbölls det na att en dylik åtgärd stode efter befogeöbet dötö ppen, oberoende af det utslag öfverståthållareembetet kömmer att afkunna. 2 ji. Drängeh Måns Abrahamsson Möller, hvilken för mord blifvit dömd till döden men;genomKongl 3j:ts nåd fått försona sitt brott med 10 ärs arbete å Låogholmen, stäldes i går å fri fot, sedan han atstått nämde besträffoing. Han erhöll pass till sin hemort i Linköpings län och begaf sig å väg, men efter intagen förplägning drog han knif inne å kroEm i buset D:0. 30 vid Hornstullsgatan. Derifrån egaf han sig till Liljeholmen och tillgrep ett jern-. stycke, hvarmed bån begaf sig till Grönbrink och ätslog derstädes fönster och fönsterposter i. bygnaden. Tillkallad polis måste binda Möller för att i åkdon forsla honom tillhäkt-t. x — Qvinspersonen Anna Kristina Pettersson, hvilken, såsom förut omnäindt är, i Maj. månad detta år vid sjöstranden invid Barnängen-först qväfde och derefter ;kastade: sitt nyss. förut framfödda barn i ön, dömdesä daglaf rådhösrättens sjette afdelning ätt för detta sitt brott mista lifvet genom halshuggning. . .