Aftonbladet – 21 juli 1857, sida 2

RIKSDAGEN. DECHARGE-FRÅGAN. () w Ridderskapet och adeln. vt W.F. Dalman ansåg konstituti husföredragän: dechargebetäbk mstitutionsutskottets öregående siksdagara bondtit ande vara likt näst-; betänkanden som ett bör kota enahanda vorö.älltjemt, enligt blevet tack det ändra. Det uppfattning af ändamålet a e, samma joriktiga de gratsknidgiaf regerinj ns Re kolet rö nvkd kunde detta förnuftig!vis. var n än atv iket ständer skulle af atskoltet få anta det, FR granskning: af de för allmänheten förhemligade state rådsprotokollen, ansåge konungens rådgifvare ha motsvarat sitt förtroendekall, om; de i allmänhet eller en eller flera af dem genom sina rådslag befordrat eli åsidösatt rikets sanskyldiga nytta, eller om de föredragande med nit, skicklighet och drift utöfvat sitt embete. Med den metod konstitutionsutskottet antagit, finge man dock härom veta stort Eon ting j Den bästa styrelse, den som uppfylde låndets önskningar; som verksamt ginge framåt och , derför fö tjente sina medborgares tacksamhet, finge af ko LL tutionsutskottet ungefär samma vitsord som de Ru. sta, hvilken styrde i strid med det allmänna rk sättet, vore overksam. och stationär — ja, hi ja mot alla förbättringar. Knuten vore nd Mk na akta sig för ett och annat formfel 7 på a mindre väsentlig beskaffenhet, och då ae menskliga, kunde dessa lika väl begå Rb som af den sämsta styrelsen, Mi Säsrar don bästar vara meniogen med konstituti LL er ningsrätt? Månne den ätais skalle sa granskaf misstagen och icke tillika skulle afse klandret stallelse öfver förtjensten h uttrycket af tillfredsicke för ett rättvist omdö ag AE aadra? Och är det föka me det ena vägas emot det mer. änen gång inträffat jligt — och har äfven tionär styrelse; fastän de stekt Lällte då i To ; merna, kan göra rämbällot Tog ae ondt ä ja a jord och verksam arelger Chiara bon kän böträ ed ett see i i Således byate Ng re I ebentiesko. Där de en riksdagar viktat: att en mituttonsatsköttet, P gränskning af statsrådets protokoll, borde afgifva ett motiveradt totalomdöme om rådslagens beskaffenhet, om regeringsärendenas behandling, om det ioflytande de rådgifvande notöfrat på besluten, deras sje.fständighet och ibärdighet i att söka göra sina meningar gällande, eller de uraktlåtanden som i detta hänseende låge dem till last. Endast eft en sådan framställning kunde man inhämta, lära vida rådgifvarne som sig bör iakttagit rikets s He skyldiga nytta eller försummat denna. Tal. had et med fägnad hört denna uppfattning af Konstitubodeatskottets plikt godkännas äfven af en f. d. ledamot () Se Aftonbl. nr 164.