Aftonbladet – 20 juli 1857, sida 3

så borde det vara just medanledMiog el det här aänmärkta förhållandet, Vidare förklarade han sig atsö Hr Ridderstads anmärkningar giltigs, och att ujskottel: vid dem bort fästa afseende. Med Ödman kinstämde. Hultman; Lekberg, utom i fråga om neutraHteten,: Nils Nilsson frän Örebro län, Lars Rasmusson; Jonas Andersson. Petter Carl Anderssong Anders Gudmundsson, Lars Gustaf Andersson, båda representanterna från Södermanland; Glad, Per Nilsson i Alestad m. fl. Per Nilsson i Espö erinrade om de grundsalser, Evarifrån 1809 års lagstiftare utgått, och tackade konstitutionsutskottet för hvad det åtgjort för dessa grundsatsers upprätihållande. Vice talmannen Anders Andersson ville i allmänhet instämma med Mengel, utom i fråga om hvad som rörde hr Ridderstads anmärkning. Han kunde ej fiona, att utskottet med lätt hand behandlat handhafvandet af utländska politiken, då det förskaffat sig och granskat alla förhandlingarne rörande neutraliteten och novemberfördraget; på grund af hvilka bandlingar nämde anmärkning blifvit med stor pluralitet underkänd. Icke bhbeller gillade talaren utskottets anmärkning i fråga om räntegifvare och räntetagare. Med anledning af anmärkningen derom, att beslutet om neutralitetsförklaringen icke skulle hafva tillkomrfit i grunlagsenlig ordning, uppläste talaren 11 4 regeringsformen, oeh då dess ordalydelse just berättigade konungen att låta bereda sådana mål på det sätt Honom lämpligast synes, så ansåg han anmärkningen obefogad. Talarens åsigter om regeringens sätt att handhafva utländska angelägenheterna hade blifvit af vissa tidningar ogillade, och om han eller Sahlströrh blifvit af pressen mest illa behandlad lemnade han derhän; emellertid hade man beskylt honom att såsom ledamot i hemliga utskottet på visst sätt vara medbrottslig till följderna af neutraliteten, hvilken han gillat; och hvilken han derjenite ansåg Hafva blifvit emottagen snart sagdt med en lofsång öfver hela landet. Sahlström förklarade sig aldrig hafva åsyftat något kl:nder af hemliga utskottets ledamöter, Helstide icke kunde förutse följderna, Med antednicog af frågan om statsrådet Anjous: förhållande ville öm derjemte nu erinra, att man icke vet på hvad sätt och med hvad medel det lyckats statsrådet Anjou att åvägabringa: den nya skolordningen, v.d hvilken stora framtidssngeligenhet det varit önskligt att konstitutionsutskotteb fästat någon uppmärksamhet, äfven om den tillkommit under en senare tidän dess granskning omfattar. Petter Jönsson försvarade så väl instruktionerna för landshöfdinggrne och förmyndarekåtn maren i Stockholm som neutralitetsförklaringen jemte behandlingen af -ministeriella mål både ucder Karl Johans och konupg: Oscars! regeribjf: Å Anders Persson från Nerike. kundesicke nekej att utskottet haft anledningar till. sina anmärkhingar; men ville nu blott önska, att konungens rådgifvare icke måtte gifva anledningar. till sådana anmärkvingars förnyande.. Bället Sven Ersson, David Andersson, Per Mattsson och: flera andrå in:tämde. Tobias Lind instäride med: vice talmannen i fråga om utskottets skyldighet att redogöra förde anmärknihgär, som af utskottet icke. blifvit gilladeyoch med Sahlström i fråga om sjelfva sakens. Medin ansåg sig böra instämma med utskotteti de flesta punkter; likväl icke i fråga om instruktionen för. förmyndatekammaren: Neutralitetspöliiken gin Jäde han fullkomligt. Lagergren, Nils Svensson, från Blekinge och flere andfå instämde. Nils Larsson genmälde vice talManben, att 11 regeringsformen gör skilnad mellan att bereda et ministerielt mål och att, föredraga detsamma, och. att.den uttryckligen föreskrifver; att sådana mål:skola föred-agas af utrikesministern i näfvårö 6f en tillkallad statsrådsledamot; innan. konungeå fåttar sift beslut. ; Men att beslutet Om neutfalitetsförkläringen blifvit fattsdt, innan sådan föredragning skedde der 14 December 1853, bevisades deraf, attrinstruktioper långt derförinnan: afgått till Sverges sändebudoi utlandet; att i händelse af förfrågningar förklåta, det Sverige skule iakttaga: neutraliteten, om krig komme att ubryta. Till följd häraf gillade också talaren utskottets anmärkning i denna punkts Efter åtskilliga ytterligare anföranden, derunder Efraim Larsson uppläst ett skriftligt yttrar de, strängt ogillande statsrådets ledamöter, Ola Månsson förklarat sig gilla en der och ogilla å annan del af de gjorda anmärkningarne, samt sökt gendrifvaNils-Larsson fråga om ministeriella . ärendens behandling, BjeFkäniler och Per Erik Andersson ytterligare blandat konungens rådgifvaföj sämt Nils Andersson från Skåne renat sig med Sahlström, blef på dennes förslag, och sedan, efter en af sekreteraren gjörd anmärkning med åberopande af 3 regeringsformen, Sahlström sjelf föreslägit en jemkiing i de först begagnade uttrycken, ett sådant beslut fattadt, som redan i lördagsbladet omförmäldes.