Aftonbladet – 17 juli 1857, sida 3

sjunkit så djupt, att deh j. mera ikan resa sig, och vore, grefve. Sparres omdöme i. detta hänseende tillämpligt äfven på honom sjelf, så beklagade talaren att ridderskapet och adelå gjort honom till ordförande i lagutskottet. Talaren hade likväl trott, att en person, fom erhållit ett sådant uppdrag och dersillvore ledamot af en öfrerdomstol, hade framför många andra till plikt och äliggande alt mot sådana angrepp skydda och värna den juridiska embetsmennoaktåren och dess skicklighet, om den utifrån antastas, och det hade derföre gjort ett ytterst vidrigt intryck på talaren att höra grefve Sparre tala så förklenligt och förnärmligt om den. juridiska bildaiogens ståndpunkt. För sin del trodde talaren icke, att det stode så illa till, som grefven påstått, men om det verkligen vore förhållandet att dugliga jurisier för närvarande icke bildas, så vore orsaken att söka deri, att lärarne icke uppfylla sitt kall så som de borde, -anmärkande talaren särskilt det olämpliga i den brukliga utanläsningen af lagen och vissa af professorerna uppgjorda schemata. Att medicinen gått mera framåt, ansåg salaren ha. sin grund deri, att denna vetenskap omhuldas med betydligare understöd och skänker sina idkare bättre inkomster. Han yrkade alltså bifall å utskottets förslag. Grefve Björnstjerna gillade äfven utskottets förslag. Han trodde ej att den juridiska bildningen stod så lågt vid Upsala universitet som man påstått, då rikets ständer helt nyligen med öfvervägande majoritet valt en jurisprofessor derstädes till sin justitieombudsman. Att universiteterna ej. behöfde ligga i stora städer, bevisades af förhållandet i Tyskland. De flesta tyska universitetsstäder vore ej stora och universiteterna likväl högt värderade både inom och atom Tyskland. Dertill komme i afseende å Upsala det särskilta skäl för universitetets bibehållande derstädes, att de donationer, hvaraf det drager sina inkomster, blifvit gifna till Upsala högskola.. Det hbufvudsakliga skälet för grefven att afstyrka flyttningen vore likväl ett politiskt skäl, ty han erinrade sig, att både i Paris, Wien och Berlin hade det varit universitetsungdomen, :som stått i spetsen för de senare årens revolutionära rörelser, och vi borde oj blottställa oss för att äfven i vår bhufvudstad erhälla ett sådant oroligt och sambällsomstörtande element. Hr Carlheim Gyllenskjöld fästade sig äfvenledes vid de hinder, som de vid Upsala universitet fästade donationer och stipendiefonder lade emot universitetets flyttning. Aosåg den juridiska bildningen ej stå på en så låg ståndpunkt, som grefve Sparre förmenat, till stöd för hvilken åsigt han åberopade namnen Schlyter och Bergfalk. Han medgaf emellertid, att denna bildning i allmänhet icke stode särdeles högt, men fann orsaken dertill i den omständigheten, att tjenstemännen fått framgång på den juridiska banan usan tillräckliga kunskaper. Ett bevis, att universitetslärarne ej hafva något behof af beröringen med det praktiska lifvet i hufvudstaden, fann han deri, att då Upsala jurister begifva sig till hufvudstaden, är det endast för att få tillgång till sådana bokverk, som i Upsala saknas. Det betydliga antal kuuniga jurister, som finnes i Svea hofrätt, bevisade också att juridisk bildning verkhgen kan erhållas vid våra universiteter. De engelska juristerna, hvilkas grundlighet väl ingen ville bestrida, studera ej i London, utan i Oxford. Att läkarne gå framåt i sin vetenskap, hade sin grund deri, att deras fortkomst på sin bana beror på kunskaper och skicklighet, samt deri, att de fortsätta sina studier äfven sedan de tagit sina examina. Gjorde juristerna på samma sätt, skulle de vinna samma resultat. Att juristernas deltagande i politiska rörelser ej vore eftersträfvansvärdt,bevisade deras beteende i Frankfurterparlamentet. De hade dessutom ej med politiken att skaffa, och det hade hos oss ländt dem till heder. och: bidragit. till den aktning.de här åtnjuta, att de i allmänhetstått utom de politiska meningsstriderna. Hvad slutligen angick sedligheten, ansåg tal. det frestelserna vore flera och farligare i Stockholm, och han biföll derföre utskottets förslag. (Forts. följer.) TTT