Aftonbladet – 16 juli 1857, sida 2

RER RNA AG Aer ÖRA ARRE då lät Klagelin honom plundra Petersburg hvarvid baronen mycket häftigt invände Plundra Petersburg? Nej, berr komminister, det har inte så mycken hyfening en gång, det folket, det fick Bonaparte vetai Moskwa . . . jo det är just ett folk att kriga med; nej då är det bättre i Tyskland och så der söder ut, der finnes åtminstone mat att få.s Jag Bjelpte under och undrade blott-hvad vår kung tänkte om saken. Klagelin hade sig bekant af säker hand; — hans svåger lär vara handskmakare i Stockholm — att. kunen tänkte så; men baronen blef het och svor på att kungen tänkte så, hvarefter jag upplifvade samtalet med att hankanske hvarken tänkte så eller så, utan så... Jo, visst var jag en god värd, bjöd tobak och var galant på alla sätt och vis... Här i huset ligger bristen på umgängesgåfvan allena på fruntimmerssidan. Prostinnan skrattade, Cecile yttrade några ord till sitt och könets försvar, och sjelfva Carlina ville påstå, att hon gjort allt hvad görligt var för att vara behaglig för sina gäater, då prosten plötsligen afbröt hela savmtalet, sägande: Nu börja ni att experimentera med mig också. Säll den, som kan gå till hvila med känslan af uppfylda plikter, ,. det gör jag, odnatt allihop! ; Påföljande dag bad prostinnan Cecile fortsätta sin så plötsligt afbrutna berättelse. Ja, i sanning der var mycket qvar, svarade Cecile och började: Det var öfverstinnan som kom. Hennes uppsyn var hemlighetsfull. Kom, Ceeile. sade hon sakta. Stör henne icke; jag vet väl ioke hvad här förefallit, men någonting har händt, som icke bort hända; jag vill ej ens forska derefter.n Ni, bästa öfverstinna, sade jag, då vi sutto ensamma i hennes rum, ni är ändå bra bes klagansvärd; hvad skall ni göra? Vet Cecile hvad, sade öfverstinnan och smålog sorgligt, jag är icke beklagansvärd, som af Gud fått det dyrbara uppdraget aj.