Aftonbladet – 15 juli 1857, sida 3

Article Image
M. med anhållan; att K. M:t må täckas genom er komite af sakkuonige män låta uppgöra förslag t medicinska undervisningens ordnande och efter prö nig deraf vidtaga de åtgärder, som må finnss e forderliga. Endast professor Cederschiöld försvarade akwteiens förering med karolinska institutet. Suikgen beslöt stårdet, likaledes på yrkande af år af Ekströmer och med fråvgående af utskottets förslag, att karolinska institutet måtte kunna kreera medieiae och kirurgie doktorer, att en framsiällving il K. M. skulle göras med anhållan, ait de personsr, som vid institutet genomgått fullssändig exanen, må erhålla samma befordringsrätt som de, hvilka sid universiteterna genomgått medicine licentiatexanen och tillika äro kirurgie magistrar. Presteståndet. Till ytterligare suppleant i konstitution:utskoltet itsågs domprosten Widebeck. : Föredragningen af bankoutskottets betänkande med förslag till reglering af bankens låneoch kreditivrörelse ortsattes från och med 47:de punkten. I denna punkt föreslås, att filialbank skall till riksbanken för lån och ör å kreditivet lyftade sammor erlägga tre procent, samt att minsta ränteafkomst af kreditivet, som riksbanken påför, bestämmes till en procent af dess hela belopp. Under diskussionen härom yttrade prosten Runsten, att man borde arbeta på att tillintetgöra fi-älbankerna, enär dessa banker verkade för en för;kad skuldsättning och inteckning af fastigheterna, ch yrkade att räntan både för lån och för af kre -itivet lyftade summor skulle höjas till 5 procent. Doktor Björkman, prosten Almqvist och prof. Agardh föreslogo, att räntan på lån skulle bibehållas vid tre procent, men räntan på å kreditivet lyftade summor höjas till 5 proc., hvaremot stadgandet om minst: räoteafkomstens bestämmande till en procent af kreitivets hela belopp skulle utgå. Riksarkivarien Nordström och doktor Sandberg yrkade följande förändring ;ch tillägg i paragrafens lydelse: För de summor, om å kreditivet anvisas, vare räntan likaledes tre srocent; kommande räntan att å assignationen beräknas, sedan 60 dagar förflutit från dess datum, såvida ej den anvisade summan tidigare lyftas. Utskottets förlag förördades af prostarne Ljunggren och Söderberg amt hofpredikanten Nordlund. Genom votering bestämdes med 17 röster mot 15, som voro för riksrkivarien Nordströms förslag, att till kontraproposiion skulle antagas doktor Björkmans förslag. I hufsudvoteringen segrade utskottets förslag med 27 röter emot 8. I 48:de punkten uteslöts, på yrkande af prosten Berlin och professor Agardh, genom votering med 20 öster emot 14, som voro för bifall till utskottets förslag, det stadgande, som förbjuder filialbank ait :räkna högre ränta än 5 procent eller högre krediivafgif: än en half procent. Utskottets förslag försvarades af doktor Sandberg och hofpredikanten Nordlund. I afseende på 52:dra punkten, hvsri utskottet till:yrker anvisande af 7,000,000 rår rmt såsom fond ill lån åt filialbanker, yrkade riksarkivarien Nordström helst återremiss, eller, om sådan ej kunde bevidjas, seummans nedsättande till 5,000,000 rår rmt. Den af utskottet föreslagna summan förordades a! doktor Björkman. På förslag af professor Agardh beslöt ståndet genom votering med 18 röster emot 14, som voro för återremiss, att bestämma fonden till 6,000,000 rår rmt. Punkterna 49—51, innehållande ätskilliga stadsanden i afseende på filislbankerna, biföllos utan liskussion. Sista eller 53:dje punkten, om bankens reservfond, uppsköts till afconens plenum. Borgareståndet. Föredragningen fortsattes af bankoutskottets betänkande angående bankens låneoch kreditivrörelse med 49:e punkten, angående återbetalning af till filiälbank gifven försträckning i vissa uppgifna fall. Hr Schwan yrkade årerremiss, emedan föreskrifterna vore otydliga. För bifalltalade hrr Palander, Grape, Muren, Rudling och Rinman. Punkten bifölls. I afseende på 52:a punkten, angående användning från bankens reservfond af 4,681,000 rdr till lån åt filialbanker utöfver redan lemnade, yttrade sig hrr Ekman och Lallerstedt och yrkade nedsättning till 2,681,000; hr Palander yrkade nedsättning med:en million. För nedsättning talade derjemtc hrr Hesselgren, Rudling, Danielsson, Boman, Bager, Embring, Muren, Almgren och Schwan. För bifall talade hrr Ericson, Rydin, Berg och Tauson. Genom votering återremitterades punkten med 35 röster mot 14, .53:e punkten, om bankens reservfond, återremitterades för att erhålla arnan benämning, på yrkande af hr Rinman m. fl., hvarmel betänkandet var afslutadt. Bevillningsutskottets betänkande n:r 13, angående städernas saluaccis, bifölls. Statsutskottets utlåtanden n:r 77 och 78 biföllos. Sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:r 18, 19, 21 och 22 biföllos. Bondeståndets inbjudning, att ålägga ekonomiutskottet att inom tre veckor inkomma med utlåtande öfver skjutsningsfrågan, beslöt ståndet icke skulle föranleda till någon åtgärd, på yrkande af hrr Stolpe, Rydin, Boman och Lallerstedt. Hr Ekholm ansåg, att uiskottet borde påskynda :fgörandet af denna fråga. Bondeståndet. Bankoutskottets utlåtande n:r 38 angående vissa förändrade föreskrifter rörande bankens vexlingskassa och depositionsrörelse, bifölls punkt för punkt utan någon opposition. Tillstyrkandet i samma utskotts utlåtande n:r 39, att en hvar må ega att i banken samt lånekontoren i Göteborg, Malmö och Wisby insätta penningar att å uppgifven ort lyftas, afslogs, sedan bankofullmäktigen Mailmin förklarat, att förslaget skulle vålla betydliga portouppoffringar för. banken. Deremot bifölls, att .2 mom. i 29 af nu illande bankoreglementet måtte från blifvande reemente uteslutas. — Samma utskotts utlåtande n:r 40 angående förvärfvande af jord till Tamba pappersbruk och dennas användande, bifölls utan diskussion. : Derefter företogs ekonomiutskottets betänkande angående universiteternas eller vissa fakulteters Förflyttning till hufvudstaden. äv Ödman inledde diskussionenmed en erinran om vigt n för hela landet af ett universitet i hufvudstaden, och att det blott är staden Upsala, som hade fördel af att bibehålla det der det nu befinner sig. Han fann, att universitetets befintlighet i en småstad mera så att säga monopoliserar vetenskapen i stället för att popularisera den, som var det mål, hvartill man sborde sträfva. Ingen annan ort än hufvudstaden kunde erbjuda en sådan vexelrerkan mellan vecenskapen och det praktiska lifvet, som är nödvändig för båda. Derefter upptog han till vederläggning utskottets Skäl att afstyrka Upsala universitets förflyttning till hufvudstaden, och ansåg stt dessa skäl dels, såsom det om faran af förströelserna i hufvudstaden, icke vore grutdade ide verkliga förhållandena, dels ock vida öfvervägdes af de fördelar, som af en sådan förfyttning skull: uppstå. Men om man med: gåfve nyttan af sjelfva åtgärden, så vore att taga i betraktande frågan om tiden, om kostnaderna och sättet för densammas utförande. Talaren ansåg lämpligast och ledande till mesta besparing, att förflyttFinland är, min herren, fortfor han efter en stund: med sllvar och under det en tår smög sig ur hans öga, Finland är en slaf. Den som säger annat ljuger, är en materialist och känner ej hvad frihet vill säga. Vi ha nu blott en skald, som vågat sjunga om ett fritt, ett skönt och älskadt fosterland; det är Runeberg, hvars sånger hänföra oss. Mitt hrögt lågar af kärlek till friheten. när jao lä

15 juli 1857, sida 3

Thumbnail