Aftonbladet – 14 juli 1857, sida 3

Vil fortsätt föredragning sf bankontskottets be tänkande n:r 37, med förslag till reglering af banker. låneoch kreditivrörelse, afgjordes punkterna 29 til och med 46. I 1:sta mom, af 30:de punkten had: utskottet föreslagit, att endasi vexel, dragen aäfioon riket bosatt svensk undersåte på annan inländsk ma skulle få diskonteras. Under diskussionen häron yrkade riksarkivarien Nordström samt prostarne Ber lin och Söderberg återremiss i den syftniug, aut di skontering skulle tillåtas äfven af vexel, dagen a utländsk man i svenskt mynt, då accep:anten oct eadossenten voro svenskar. Banken hade tillräck säkerhet, då den hade två gäldenärer att hålla si till. Genom sådana vexlar uppgöres liqvid mella importörer och exportörer. De inhemska vexlarnp: äro ofta endast ackommodationspapper, hvilket mer: sällan är fallet med de utländska. Hvad utskotte: föreslagit förordades af doktor Sandberg, som ansåg att genom utländsk mans rättighet att få vexlar d:skonterade skulle fonden blifva otillräcklig för Siv -ufvudsakliga ämdamål, att lifva den inhemska vexelrörelsen. Prof. Selander ville ej motsätta sig åter remiss, men ansåg dock det af doktor Sandberg an förda skälet vara af vigt. Genom votering bifolis utskottets förslag med 16 röster emot 11. Öfrigt momenter af denna punkt öiföllos. 32:dra punkten, hvari u:skottet föreslår 200,000 rdr rmt såsom högsta tillåtna skuldsättningsbelopp återremitterades på yrkande af prof. Agardh och prosten Berlin, för att antingen få beloppet nedsatt til hälften eller också hela paragrafen utesluten. Utskottets förslag försvarades af prof. Selander och dokor Björkman. I 7:de mom. sf 38:de punkten, hvari utskottet till styrker att för utassigneringar å kassakreditiv få alleaast begagnas på viss man stälde invisningar, yrsade riksarkivarien Nordström, att äfven vexlar skulle för sådant ändamål få användas. Utskostets förslag förordades af doktorerna. Sandberg och Björkman, prof. Agardh och prosten Berlin samt bifölls af stän det. Öfriga momenter af denna punkt, som handl: Jom kassakreditiv åt enskilta personer och sparbanÅker, biföllos utan diskussion. 39:de puokten, om uppoch afskrifningsräkning, bifölls. med de förändringar, som på yrkande af prof. Selanders doktor. rne Björkman och Sandberg sam: prosten Berlin vidtogos i mom. e., att orden handskrifven invisning utbyttes emot orden invisning, å kvilkök summa, datum och namn äro händskrifna, samt av blanketter både till vexlar och invisningar skulle hållas räkningshafvare tillhanda. Den samma, som banköfullmäktige ega att utöfver sedelstockens maximum använda till ersättande af upphörd privatbank, nedsattes, på yrkande af riksarkivarien Nordström, professor Agardh. samt doktorerne Sandberg och Björkman, från 3,800,000 rdr rimt, som utskottet i 42:dra punkten föreslagit, till sitt förra-belopp; -eller 3,750,00 rdr rmt. 43:dje punktes, hvari stadgas, att filialbank undiår försträckning från. riketsständers bank, bifölls, sedan prosten Runsten yrkat afslag och uttalat sitt ogillande af alla slags enskilta bankinrättningar. Talaren anstälde en jemförelse mellan enskilta bankbolag och konventiklar, och yttrade, att de förra gjorde intrång på statens område, liksom de senäre på kyrkans. Mom. f. af 46:te punkten, hvilket moment ifnehåller stadganden om filialbanks rätt att utfärda assignationer, återremitterades, genom votering med 13 röster mot 11, som voro för bifall; på yrkande af riksarkivarien Nordström, i syftning att fånågotst dgadt för att förekomma dessa assignationers alltför långvariga cirkulation och derigenom uppkommande ränteförlust för banken. För detta ändamål föreslog t-laren; att antingen assignationerna endast inom en viss tid efter utfärdandet skulle inösas, eller också att dessa assignationer, när de en viss tid cirkulerat, skulle bära ränta såsom uttaget kreditiv. Professor Agardh försvarade utskottets förslag och ansåg, att de af riksarkivarien Nordström föreslagna stadgandena skulle tillintetgöra filialbankernas kreditivrätt. Öfriga momenter af denna punkt biföllos. Öfriga nu föredragnå och här ej nämda punkter biföllos utan diskussion. Borgareståndet. Af bankontskottets utlåtande, angående bankens låneoch kreditivrörelse, fortsat es föredragningeo med 30:e punkten, angaende diskontering af vexglar. kr Ekman begärde återremiss, på dec att man å vexel;dragen af utom riket boende person, skuile hafa samma rätt till diskonteribg;s.m å vexel, dragen Faf person inom landet. -I detia yrkande instämde hr ; Wallenberg; äfven af det skäl att ett redaktionsfel inismugit sig, samt hr Muren, Schwan och Danielson. iFör bifall talade lbrr Palander och Almgren, emedan ibääFen vore åtsedd för svetska näringarce. Genom soterilig, med 24 röster mot 14, återremitterades ipunk:en i denna del, 32:a punkten, om bestämmande till 200,000 rdraf högsta summan för. någons skuldbelopp såsom accepsant eller-låntagare, yrkade hrr Bager och Hesselgren nåtte återremitteras, på det att lån i och för kassakreditiv eller mot pant af vågförda effekter ätven måtte inräknas i denna summa, så att icke några få personer skulle kunna upptagå bela fonden. För bifall talade hrr Wallenberg, Ekman, Danielsson och Palander. Puakten bifölis. 33:e punkten handlar om utlåning mot pant af vågförda effekter. Hr Renström begärde återremiss åf det moment, som föreskrifver lånetiden till 6 måaader och omsättningens beroende af. barkdirektio acpns ompröfvande, för att få tiden kestämd till 12 inånader och rättighet. till omsättning samt attsummorna: för Göteborg och Stockholm måtie beviljas sill Lka-belopp som förut. -Hrr Ekman, Wallenberg åch Embring talade för bifall, på det att belånioges nåttetillgodokomima desto flere: Genom antagande ifodetta förslag förekområes ock det som inträffat stt man belånat jern till hög summa och sedermera atlånät den rhot en högre ränta; ett förfarande, som 2j gagnade jernhandtöringen. Ett särskildt bestämvande af särskilia belopp. för denna belåning kunde 2j ske, sedan ståndet godkänt sammanföring af fonerna. Genom denna sammanslagning vore ock tillfälle beredt, att vissa tider af året kunna få lån. till jä belopp, då sådana. vore behöfliga. Punkten bifölls. 38:de punkten, kassakreditiv åt enskilte personer ;elv sparbanker bifölls med den förändring att utassignering skulle få ställas på viss man eller ordres aligt yrkände af hrr Muren, Björck och Danielsson. 39:de pub ten, medels mottagning på uppoch afrifningsräkning, bifölls med den förändring, att äntan bestämdes från 3 till högst 4 procent, på yrtande af br Bager, med hvilken större delen af stånit hördes instämma. Hr Björck reserverade sg not att vexel å dessa medel ej fårin blasko transporteras. 40:de punkten, om sparbankernasuppoch afskrifjiogsräkning, ändrades i likhet med föregående. Af 48:te punkten; angåerde försträckning till filislbankerna, återremitterades det moment, som föeskrifver att två tredjedelar skola utgå som lån och an. tredjedel som kreditiv, äfvensom att, om förträckningen endast är 200,000 rdr, densamma får gå i form af kreditiv. 47:de punkten, filialbankernas ränta. å deras lån och kreditiv.ibanken, bifölls med .den ändring, att Sotag-på dessunfttdr, som å kreditivet lyftas, bestämdes till5 istället för 3 procbht. Detta beslut attadesförst efter en läggre diskussion fiellan flere ålare samt genom votering med 18 Töster mot 10, 48:de punkten, filiålbanksrörelse, bifölls med uteIutande af Filialbank ege icke räitatt beräkna högre ränta än fem procent, eller högre -kreditivafgifc än en half procent å det beviljade: kreditivets belopp.. al Öfrige punkter. till 49 biföllos. Bondeståndet