Aftonbladet – 13 juli 1857, sida 2

ionalanda och nationallitteratur, samhällets: oehof i flera riktningar och specielt med afjeende på embetsmannabildningen, Hvilka sräfva ett. Universitet i hlifvudstaden. Att letta skille innebära någon för landets poitiska utvecklinga vådlig ,Gentralisationn, unna vi omöjligt inse, Det skulle våra högst rlädjand att, dä: frågor äro.å bane, som röra atveck gen af politisk och social sjelfstyrelse, å bör. Upsaliensiska stämmor kraftigt höja sig mot c tralisationen. Ått ett så litet folk som Vårt icke har råd att för mycket splittra, vortplottra och dymedelst i viss mån neutraisera sina högre intellektuella krafter, utan måste styrka och lifva dem. genom sammanhållning, synes vara tämligen påtagligt... Öch så länge den gentralitation tjvarstår, att landet har en hufvädstad, som är säte för regeringen och administrationen ock i minga hänseenden måste betraktas såsom landets hjerta och medelpunkt, och der en förmedling mellan vetenskapen och lifv-t sålunda bäst och lättast kan uppnås, så-torde det icke kunna räknas för något bkadligt förökande af centralisationen, att ett unversitet dit förlägges. Broschyrförfattaren påstår visserligen, att Stockholm har ett så ,excentriskt läge, att det vore föga rimligt att der centralisera andets ädlaste krafters. Förmodligen anser han Upsala ligga mycket centralt: För oss vill det: synas; söm vöre i afseende på denna belägenhetsfråga den ort mest passatide och minst.liggande ur vägen, till hvilken de mångaldigaste och lättaste kommunikationer finnas rån alla trakter af landet. De 104 ångbåtar. som, nu. göra tuiter på Stockholm (), torde något vittna derom, att Stockholm icke ligger så alldeles ur vägen och att det icke är ett så vanmäktigt och i utförsbacken gående samhälle, som författaren vill, göra det till, på samma gång han talar iied värma om Upsaas betydenket, förköfran och blomstring, vilket dock icke hindrar honom att på ett annat ställe klaga deröfver att Upsala skulle sjunka ned till ett intet; om universitetet Alyttades derifrån, och att fråga, shuruvida Stockholm är betänkt på att. ersätta den. nationalförlust, som härigenom -uppstode.. Det borde 2). ha undfallit författaren, att hans resonnemang genast framkallar den anmärkningen, att om denna blomstring ock detta framåtskrilande, som han tillägger Upsala, endast berott på universitetet, så skall en motsvarande förkofran genom: detsamma komma hufvudstaden tillgodo, och någon nationalförlust sålunda. icke uppstå. Jemte det vi vidhåliasshvad vi redan. yttrat, att det .okala Upsalaintresset i denna fråga icke bör kunna väga mycket, kunna vi för öfrigt icke .nse, hvarföre Upsala icke skulle kunna existera, sedan universitetet blifvit flyttadt derifrån, ikasom det existerade innan något universitet der blifvit anlagdt, Upsala är ju sätet för. en länsoch en stiftsstyrelse och har derigenom redan ett: par företräden framför en mängd af Sverges småstäder. Det folkrika Upsala län har också utom Upsala ingenannan stad än det lilla Enköping. Under sådana förhållanden är det icke otroligt att åtskilliga stadsmaiinanäringar, som nu försummas, skulle kunna komma att icke så obetydligt utveckla sig i Upsala, sedan utsigten att på ett eller annat sätt förtjena på universitetets ungdom och tjenstemannapersonal upphört. : Vi skola i en följande artikel granska det bufvudsakliga af den anonyme broschyrförfattarnes framställning i afseende på de båda senare af Honöm uppstälda punkterna. ) Man torde i förbigående sagdt få söka efter någöt motstycke till den utveckling vår ångbåtstrafik erhållit i proportion till folkmängden. Danmark, som dock till stor del består af dar, räknar en ångbåtsflotta af endast 26 fårtyg. —— ie oseemeyvseeeeeme: