Aftonbladet – 11 juli 1857, sida 2

äfventyrs, och enligt mångas omdöme ganska visst, skulle komma att för sent ångra, vilja vi här, jemte en kort öfverblick af åtekilliga bland de erinringar, som förut blifvit gjorda, tillägga några andra hittills icke synliga, men som äro af icke mindre bidragande och jemte de föregående, sårom vi tro, afgörande vigt såsom skäl till jätteplanens, förkastande: Vi skola härvid icke fördjupa oss i tvistefrågan derom, huruvida det för en hufvudstad. må vara en fördel eller icke att hafva en gemensam bangård för flera jernvägar. Det torde endast vara skäl att sätta i fråga, i fall rämde fördel vore så stor, som det angifves, hvad orsaken -kunnat vara, att-de fleste af de öfriga nationerna, som bygt jernvägar, äfven der detta skett på statens bekostnad, och dervid ändock personer: med en viss erfarenhet om detta slags företag mäste hafva blifvit använde eller rådfrågade — att, säga vi, i de flesta öfriga och i alla: större -bufvudstäder jernvägsbyggarne icke haft den insigten, som fallit på öfverste Ericsons lott, om ifrågasatta enorma: fördel, icke ens der, hvarest inga naturhinder skulle försvåra banornas sämmans läggande. Ty attsjelfva tanken på den möjliga nyttan af att hafva en bangård istället för tvåy vigger så nära, att det för hvarje gång, när fråga uppstått hvarest bangård eller bang:rdar skulle läggas, ovilkorligt: måste af sig jelft hafva kommit under öfverläggningy lär äl ej kunna nekas. Något objektivt skäl måse således hafva på dessa ställen föranledt beslutet om bangårdarnas särskiljande; såsomit..exs i Brässel,j der de hade kunnst förenas utan mins:a svårighet af markens beskaffenhet och nä: stan utan omväg, genom att lägga banan i den så kallade boulevarden på ena sidan af: sta::en; och likaså med flera af bangårdarne vid Berlin... Såsom ett sådant skäl ha vi hört anföras olägenheterna deraf, att servisen för ivå jernbanor blir sammanhopad på ettställe; behofvet att i alla fall hafva nära dubbelt så stort utrymme för skenors utläggning, för magasiner o. s. v. samt den oreda; som lätare kan uppstå i varuexpeditionen, äfvensom för passagerare vid afgången åt olika håll på samma gång. Ett litet prof härpå har man ock visserligen på den stora centralstationen för Belgien vid Mecheln eller Maliner, der vagnar ombytas och stor uppmärksamhet forras för mindre bekanta passagerare att ej förvilla sig och komma åt ett annat håll än de önska. Allt detta oaktadt låta vi det: emellertid wagas för gifvet, att någon fördel skulle uppstä af en gemensam bangård i Stockholm, i så måtto, som passagerare, hvilka hitanlända södra vägen, kunde få för samma betalning absera till norrmalm och spara den afgift, som farten i en omnibus skulle kosta; hvaremot dock bör erinras, att denna fördel komme blott en liten del till godo, då alla som anlände norra vägen, ovilkorligt måste lemna sina biljetter och stiga ur vid den norra bangården, der tåget skulle stanna. Frågas också om ej någon förhöjning i afgiften erfordrades för passagen genom staden, för att betäcka underhållet af föreningsbanan; och om denna afgift, fördelad på gods och passagerare, skulle motsvsra underhållskostnaden och räntan på jet stora anlöggnvingskapitalet, månne denna förhöjning icke då måste tilltagas lika hög pr person eller pr skeppund för gods, som det kostade att transportera passagerare i omnibus eller våror med åkare? När anläggningskostnaden blefve lika med 3 mils jernväg, så borde afgiften motsvara detta; eller skulle staten ge alltsammans till skänks? Det bör noga observeras, att denna omständighet har ännu ingen vidrört. Så lätta på foten hafva närvarande : statsutskotts ledamöter varit, .. Vi bedja läsaren märka, att ui det här an: märkta ligger ea icke :liten subtraktion från den förvin:ade nyttan. Den öfriga fördelea skulle ligga dels deruti, att varor, som äro ämnade att passera genom bufvudstaden utan att der emottagas, icke beböfde annan omlastning, än ifrån en packvagn tillen annan, hvilket i alla händelser för de flesta varorna blefve nödvändigt; dels deruti, att en reparationsverkstad kunde begagnas för båda linierna; äfvenså för passagerare, som vilja fara genom hufvudstaden utan att der göra något uppehåll. För passagerare, som stanna i hufvudstaden, uppstode deremot icke någon fördel att taga i beräkning. Öfverste Ericson har sjelf medgifvit, att en mindre eller så kallad anhaltstation äfven måste finnas påsödermalm. Men om ändamålet af beqvämlighet skall vinnas, så måste lokalen och bygnaderna här vara så pass stora, att ett biljettkontor och väntningsrum finnas för passagerare som viljt resa från södermalm söderut, äfvensom för varors emottagande och inregistrerande derstäder, såframt icke särskild transport skall bekostas till norr. Således är på detta konto ingen besparing, om man Jemte den mindre bangården på söder räknar den betydliga utvidgningen, i flera fall till nära dubbelt norr, och detta gäller utan afseende på de särskilda kostnader, som terrängsvårigheterna vid Klara skulle förorsaka. ; Hvad som egentligen återstår att taga i betraktarde är således de förutnämda fördelarne, 1:o för transitogods och 2:o af en Tepa-rationsverkstad jemte möjligheten att kunna vid uppkommande :behof begagna ett. uppeldadt lokomotiv i stället för två såzom re-serv. Detta senare är obestridligen en besparing, eom emotsvarar dels. kostnaden för det bränsle, som åtgår för att hålla vattnet i en lokomotivpanna tillräckligt uppvärmdt för att inon få ögonblick kunna hafva änga uppe, dels ocksä möjligen räntan på kostnaden för ett lokomotiv och pannans förminskning i värde genom eldningen. Det utgör dock blott en obetydlighet och kar endast uppgå till några få tusen riksdaler på året. Den gemensamma reparationsverkstaden åter kan, när jernvägar hinna anläggas både norr och söder om Stockholm, hvilka afse att mötas någonstädes, t.ex: vid Örebro eller Hjulö, lätt nog anläggas vid en af dessa orter, Då så myc