Aftonbladet – 7 juli 1857, sida 2

fältherrar vant dem vid en sträng disciplin och genom att förlägga dem endast i ett mindre antal på samma station och oftast tillsammans med ett eller flera europeiska regenter, på förhand betagit dem möjlighet-n att göra mytefi i massa. Denna politik har äfven funnit ett kraftist iänderstöd i den antipati, som herrskar emellan de egentliga hinduerna och muhsmedanerna, till hvilka sistnämda den mest stridbara delen af Indiens befolkning hör. Systemet har hittills bestått profvet, och ehuru flera röster, bland annat sikhernäs besegrårö, den gamle erfarne generalen sir Charles Napier, varnat för de vådliga följderna af dess allt för stora utsträckning, .har man oupphörligt fullföljt att utvidga det, på samma gång disciplinen, isynnerhet i den bengaliska armåen, ej hållits så väl vid makt som vederbort. — På en gång brister nu disiplinens band och England står första gången ansigte mot ansigte med en lössläpt soldatesk, som det väl kan lyckas att åter binda, men som med hvarje nytt myteri skall ännu mera lära känna sin styrka och blifva ett villigt verktyg åt hvar oth en, som vill upavigla den mot sinä herrar: Redan Napoleon I insåg, att Indien var Engands Achilleshäl; En fiende, som vill komma åt det, måste träffa det der; I racernasg olikhet och i allmänhet i bristen på allt samman hang i religiöst och borgerligt hänseende har han hittille träffat en svag puukt;ban har nu funnit en ytterligare sådan i Indiens militära författning, och vi befara, på endast alltför goda skäl, att nästa krig, hvari England blir mveckladt med någon europeisk stormakt, vare sig Frankrike eller Ryssland, skall ådagalögga detta. Vi säga med flit, att vi befara detta, ty vi, äro. öfvertygade,.att det skulle vara en största olycka för Indien, om det lyckades att undandraga sig inflyandet af den enda makt, som civiliserar på samma gång den eröfrar, liksom Englands bibehållande vid makt och storhet måste ligga hvar och en om bhjertat, som nitälskar för mensklig fri utveckling. Frågar man efter de egentliga orsakerna till det .nu timade upproret, så ha de engelska tidningarne derom inga fullt tillfredsställande upplysningar att lemna. . Alla komma öfverens, att de religiösa fördomarne ej utgjort något annat än på sin höjd den skenbara förevändningen dertill, då den indiska styrels:n alltid på det omsorgsfullaste aktat sig att stöta dessa fördomar. Daily News ser en af de kraftigast medverkande orsakerna, om också ej den enda, i. den slappa disciplin, som genom tjensteköp börjat insmyga sig bland det engelska befälet, af hvilket en stor del vid s3en bengaliska armen skall. utgöras af utsväfvande vildhjernor, hvilka deras familjer, för att blifva dem qvitt i hemlandet, utskickat till lodien; och dessas. dåliga exempel skulle sedan anstuckit manskapet, medan det infödda underbefäle;, som bland sig skall räkna en mängd intelligenta och. dugliga män, skulle länge känt harm öfver att nödgas subordinera under sådana. Times deremot uttalar den förmodan, att det har sin grund i intriger och uppviglingar af Persien eller något annat ännu mäktigare rike än Persier (hvarmed naturligtvis menas Ryssland) så framt ej, och Times är mest benägen att anse det så, man skulle kunna betrakta sjukdomen ..som en epidemi, hvilken har sitt ursprung i indiska samhällets närvarande, tillstånd, och som tidningen tror skall vika för en rask och skicklig beheanding. Denna åsigt om upprorets grund i djupare liggande förhållanden torde måhända träffa sanningen närmast. Inom det indiska samhället finnas: tillräckligt många skriande missförhållanden, som måste göra det främmande oket. outhärdligt. . Vi. behöfva endast erinra. om de agrariska lagar, hvarigenom Ode egare Ene lat j09M OPAPL vie ,Uteply: cent. af dess afkastning af zemindarerna eller de större. jordegarne, medan de mindre -arrendatorerna, de 8. k. ryots, till hvilka jorden är förpaktad af de större, knappast kunna lifnöra sig. .derpå;. om det med de olidligaste vexationer af..en massa infödda embetsmän örenade uppbördssättet; om det förakt för iafödingarne, äfven der de genom intelligens och karakterens ädelbet kunna mäta sig med sina herrar, som utmärker engelsmännen af al!a grader i derag beteende emot dem. Det är väl möjligt, ja äfven troligt; att dessa och dylika förhållanden ej varit närmaste anledningen till utbrottet, men att de mer eller mindre indirekt medverkat -dertill torde kunna anses för gifvet, likasom den allmänna rösten i England länge yrkat på reform li dessa hänseenden. Ehuru de ingångna underrättelserna låta befara, att upproret ej stannat inom Delhi, utan ätven utbrutit i.de nordvestra provinserna och måhända äfven inom Nizams rike, är det dock intet tvifvel underkastadt, att öet skall lyckas indiska styrelsen att för denna gång qväfva det på alla håll, isynnerhet som de kringboende:ssyddsoch. lydfurstarne ; hastat att erbjuda styrelsen sin medverkan. och stält sina kontingenter till dess förfogande. Rörande den danska : regeringens senaste svar till kabinetterna i Wien och Berlin har man ännu inga tillförlitliga . underrättelser. En korrespondent från Paris uti Independance belge meddelar emellertid en uppgift. rörande detta svar, hvilken synes, ha största sannoliknet för sig, då den håller medelvägen mellan la häda! höntaenttvn met ...13. I . 4 ..w. sr. in——ottote