Aftonbladet – 6 juli 1857, sida 2

kan, å Trångsuodsgränden blifvit anbragta träställningar af betydlig höjd och upptagande omkring bälften af grändens bredd; så har öfverståthållareembetet förordnat, att den framför Storkyrkan belägna del af samma gränd skall, så länge ställninsarne qvarstå, hållas stängd för allt färdande med åkdon, samt uppmanar dem,-som derstädes färdas ill fots, att icke afvika från trottoiren. — Rådhusrätten har i dag på borgenärers yrkande försatt kramhandlaren Julius Ullman i cessionstillstånd; och ålagt honom att den 20 dennes inkomma med sin stat. — Vid det skandinaviska naturforskaremötet i Kristiania förlidet år. bildades: enssärskilt hygienisk sektion; hvilkenj för: att: bereda den allmända sundhetslärans grundsanninfigar så kraftigt insteg som möjligt så väl. hos allmänna opinionen som hos myndigheterna, beslöt att en allmän .sundhetskongress skulle hållas för de tre skandinaviska rikena. För att förbereda denna, tillsattes en komite af sex. ledamöter, två från hvarje af de särskilta. rikena, nemligen från Danmark: professorerna Hornemann och Fenger; från Norge: Kompaniktulgen Lochman och -regervläkaren Kierulf, samt från Sverge: doktor A. G. Carlson och professor-Cederschiö!d. Vid e:t i förliden mänad hålletrsamnanträde hafva dessa öfverenskommit om ett förslag till diskussionsämnen för kongressen, som i början af Juli månad nästa år skulle hållas i Köpenbamny. räcka i femsdsagar och för frågornag behandiing fördela sig i tre sektioner. Til deltagande i kongressen skull:, enligt detvaf naturforskaresällskapet fattade beslut, inbjudas-ej allenast läkare och andre vetenskapsmän;utan äfvens hvar och: en annan, som intresserar sig för den allmänna sundhetsvården, hvarjem:e man her för afsigt att vända sig till regeringarne i de tre nordiska länderna med anbällen om deras bistånd. Ttll diskusgsionsämnen äro föreslagna För första afdelningen: Hurudan bör organisation n af en sundhetspolis till sina hufvuddrag vara? Hvilka äro de förnämsta fordringar man i sanitärt hänseende bör göra af en bygnadslag, både hvad enskilta och offentliga bygnadervangår? f Hvilka förhållanden ombord så väl på större som mindre fartyg tärfva i sanitärt hänseende företrädesvis förbättring? I För andra afdelningen: Är en vattenledning nödvändig för att förse en större stad med godt vatten i tillräcklig myckenhet? Hvad har man vid anläggandet af en sådan att göra med anledning af våra klimatiska förhållanden? Huru bör latrinväsendet ändamålsenligast inrättas så väl på landet som i städerna, de större så väl som de mindre? I hvilka fall är kloaksystemet användbart, och i hvilka fall hafva andra systemer företrädet, allt med särskilt afseende på förhållandena i våra nordiska länder? : Hvilka förbättringar bör man i första rummet eftersträfva med afseende på renhållningen och afloppssyslemer för v::å större städer. och deras närmaste omgifning? Hvad bör här i norden göras för uppsärmnving af större offentliga lokaler, i synnerhet kyrkorpa? För tredje afdelningen: På hvad sätt bör man gå till väga för att skaffa den arbetande klassen sunda och billiga bostäd r? Hvarigenorm kan den stora dödligheten bland späda barnbusbara förekommas? d Är skål förhanden ät söka inverka på näringsmedlen hos de obemedinde sklassernå, så väl hvad beträffar deras beskaffephet som deras: tillredning, både i stöder och på ländet,-och. huruledes: kan, ett dylikt ändamål bäst befrämjas? Hvilka åtgärder bör martefter -hvad-som hittills blifvit åtgjordt i detre nordiska rikena till inskränkning i bruket af bränvin, i främsta rummet förordå till befordrande af detta syftemål? Rn Stockholms läns hushållningssällskap höll förliden fredag, den 3 Juli, sin sommarsammankomst på det natursköna Kaggeholm, tillhörigt grosshandlaren P. Kleman. Efter det landsKöfdingen: grefve Liljenerantz med några hjeriliga ord helsat den talrika församlingen välkommen, upplästes de frågor, som sällskapets förvaltningsutskott till diskussion framstält. Hr JuhlinDannfeldt redogjorde för det vid Kaggeholin införda cirkalationsbruket, hvilket afsåg en riklig foderproduktion. I planen dervid hade ingått att en större koladugård skulle. hållag, hvartill egendomens läge i grannskapet af; hufvudstaden jemväl föranledde. Men egaren hade numera reducerat kornas antal till det för hushållet och tjenstefolket nödvändiga, och i stället direkt efyttrat till hufvudstaden det uppkomna öfverskottet af hö, hvaremot gödningsmedel, och deribland förnämligast guano, årligen uppköptes och användes i så stor qvantitet, att åkerns växtkraft årligen ökades. Fördelarne af ett sådant förfarande hade varit dels att den dyrlegda arbetspersonalen hade: kunnat minskas, gch dels att ett mindre antal dragare. erfordrades, Den växande grödan vär, trots den starka torkan, utmärkt vacker, och verkningarne af guanogödningen voro öfver allt särdeles påfallande. 5 Derefter meddelades: af åtskilliga andra talare uderrättelser om de goda framsteg, som ortens jordbruk och boskapsskötsel hade gjort. Å Frågan: hvad, erfarenhet i orten vunnits rörande användandet af artificiella gödningsämnen, besvarades sålunda, att alla som användt guano hade dermed funnit sig särdeles belåtna, i synnerhet då detta gödningsämne användts på höstsäd. Att verkan af detsamma på vårsäd och rotfrukter icke alltid visat tika fördelaktigt resultat, som på höstsäd, orsakades af deni mälaretrakten allmänt öfverklagade bristen på nederbörd under våren och försommaren. r Juhlin-Dannfeldt omtalade huruledes i Gefleborgs län, der han nu mera är bosatt, guano vunnit ett så stort förtroende, att sådan användes ej blott af större jordegare, utan äfven ed hemmansbrukare och: torpare. Vårtorkan är inom nämde län icke på långt när så ibållig, som i mälaretrakten, och derföre var guanons användande der äfven fördelaktigtom våren. Särskilt fästade talaren de pärvaran des synnerliga uppmärksamhet på vigten af att förvissa sig, det äk:a guano erhölls, enär dels sämre ghano och dels rent af förfalskad vara hit inkommit. Sålunda hade uti Gefle afyttrats ett gödningsämne, som kallades guano, men hvilket alls icke innehö något af de ämnen, som för den äkta guavon äro egendomliga och betinga densämnjas stora anpvändbarhet. Det vore icke ens tillfyllestgörande ätt imortörerna bestyrkte varans äkthet dympåelst att i utlandet åstadkomna attestater producerades, utan endå sättet vore att gusnon blefve undersökt af någon skicklig komist här, Kostnaden derför vore ganska ringa, sedan landtbruksakademien antagit en utmärkt skicklig agrikulurkemist, brilkea med beredvillighet i detta, som i alla andra fall, lemnada sitt biträde vid kemiska undersökningar, bs Derefter öfvergicks till diskussionen om mjölkproduktion och. mjölkhushållning. Härom meddelade hr Juhlin-Dapnfeldt många högst intressanta underrättelser, grundade på den erfarenhet han vunnit efARR RR RA ——— 7 RANE ERE — ——— ——— ERE