Aftonbladet – 4 juli 1857, sida 2

ärr RE ANNO Ava SÅPSR AT BR RNA REN med 274 röster lagmannen friherre F. Funck. LITTERATUR. Hvilken är svenska statsreligionen? Hvad förstodo 1809 års lagstiftare med den i 16 S regeringsformen stagade regeringsfrihet. Två frågor. besvarade af Chr. Naumann. Lund 1857. ; ; Denna lilla skrift, som nyligen utkommit, synes i flera afseenden. göra sig förtjent af allmänhetens uppmärksambet... De frågor, hvilka den upptager till besvarande, äro ämnen, som i längre tid varit behandlade både i dagbladen och i litterära tidskrifter och som snart skola bli föremål för riksdagens öfverläggningar. Författaren, som är ledamot af jwidiska fakulteten vid Lunds universitet, bör till följd af sin vetenskapliga bildning som lärare i lagfarenheten bättre än mången annan hafva gjort sig reda för svenska statsreligionen. och för hvad lagstiftarne 1809 i 16 af regeringsformen rimligtvis förstodo med religionsfribet: För att besvara första frågan, jemföres: noga, hvad. Upsala-: mötes, beslut, grundlagen, kyrkolagen; allmänna lagen m. m: innehålla och stadga rörande detta ämne, och af denna sammanställning kommer författaren till det resultat; att vi grundlägsenligt icke kunnä antaga. flera eller andra svenska: förgamlingens bekännelseskrifter (Libri Symbolici), än sSymbolum Apostolicum, Nicenum, i Arhänasianum och Augsburgiska oförändrade bekännelsen jemte Upsala mötes beslut-af år-1593n. Således är svenska kyrkan, som författären -genska riktigt anmärker, från år 1809 befriad från den bördan att hafva ett helt konstladt system i teologien till besvuret symbolum; och åt-.den eamvetsgranne kristne är ett friare tulrymme lemnadt att efter. Guds ord pröfva i hvad riktning konfessionensgrundsanningar kunna utbildas, Vid bestämmandet af den andra frågan; eller af. begreppet religionsfrihet, geriomgår författa. ren äfven äldre regeringsformers stadganden i detta ämne och utvecklar alla de omständigheter, under hvilka grundlagsbudet; om religioarfribet i 16 S-regeringsformen -1809. tillommit.. Af denna framställning drages alldeles konseqvent den slutsats, att så länge icke allmän läg och särskilta författningar blif: vit bragta .i harmoni, med grundlagens bud i detta ämne,. stadgandet att konungen skall ingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan skydda hvar och en vid fri utöfning af än religion, så vidt han derigenom icke störer samhällets lugnr eller allmän förargelse åstadkorsmer, ännu är att förlikna vid en, vexel, hvilken icke blifvit inlöst, eller ett testamente, som ännu ej är exequeradt. — Sådan är. i korthet tendensen af den i framställningen lika klara som i bevisningssättet bindande skriften. Vi skulle önska, att den kunde komma till allag kännedom, son hafva det maktpåliggande uppdraget att afgöra sådana vigtiga frågor som dessa om statsrereligion och religionsfrihet. MA er SSR AREA omr nea eenee td UL Jo, ser du, om jag nu vid ljus. vill se mig i den der spegeln, så — Nå, hvad då? . sMen nu talar jag allvar; hör du, Cecile, det var en afton: för två år sedan, just pingstdagen, då jag för första gången gåtttill skrift; det.är-en,underlik dag den. Mamma hade hela eftermiddagen läst för mig, och låtit mig läsa — ron gjorde betraktelser och förmaningar med anledning af dagens högtidlighet; hon hade talat, om själen, om, anden, som en varelse för sig, med egna-.sorger..och egna njutningar :— det började bli tråkigt Men Amy, det är ju synd;stt anse sådan: som bidrager till vårt eviga väl — aJo,: tråkigt... 5rE mbedesdenk så på pJa-visst är det;tråkigt,, då man är sexton år, och blodet -spritterz som qvicksilfver i ådrorha. Jag tycker just att Linre, fastän hän var ämnad att bli en lärd man, skulle tyckt om, om hans.mor, då han var. en liten pojke ochisatt lekande vid. en bäck, velat ryeckashonom derifrån. för att predika för honom huruledes han skulle: bli professor i Upsala, . Och Ekaså med den högre utnämningen till engel eller .djefvul. : Men tänk, Amy, om du redan i detta Mifvet blir ett af: delarne.;.sade jag, om .den der sutnämningenp, försiggår i hvarje ögonbliök? Låt vara, jag tviflar inte jag; likgodt, när mammas predikan. var slut soch vi pr gick jag hitopp —.Jag. var. orolig, mitt hjerta slog: häftigt, det:var, som om jag varit nyss född och nu först såg lifvet. Jag gick fram och åter här i rummet. Slutligen tänkte jag: nu får jag gifta mig, om någon friar — det var en vild id; men så tänkte jag :.mån tro någon skall tycka om Amy von Rauch — och stälde mig framför spegeln der. Jag hade ej stått der linge, förr än jag tyckte att en grå dimma steg upp bakom min bild i spegeln; jag undrade på fenomenet, ty två; präktige