Aftonbladet – 3 juli 1857, sida 2

par rr rr år rn tre sept re NE ränta ej understiger den ofvan i allmänhet bestämda, först årligen afdragits 14 procent af kapitalvärdet;, eller der detta. icke. kan till beloppet utrönas, 21, procent å afkomsten, såsom erättning till förmyndarekammarens förvaltningsomkostnader. Oberäknadt den betänkliga utsträckning man härigenom gifvit förmyndarekammarens -befattning, -nemligen äfven till testamenterade medel, kan den nya afgiften ej betraktas annorlunda än såsom en verklig beskattning, under det. förvillande skenet af betalning för ett förvaltningsbestyr: V:skoftet finner stadgandet sålunda lika olagligt som obilligt, ;och derjemte . onödigt, då medel till ömkostnadernas -betäckande förut varit tillräckliga. Ytterligare stadgås i den nya instruktionen, -att förskotter skola betäckas af grundfonden, icke såsom tillförene af öfverskottsmedlen, allt till förmån för-barnhuset: Målet hade föredragits af statsrådet Fåhreus, och tillstyrkts af alla de öfriga konseljledamöterna. -Emot utskottets .besluti denna punkt hår icke någon reservation blifvit anförd från den högkonservativa sidan; men Sahlström, med hvilken Menge! förenat sig, har reserverat sig, emedan han bade ansett 106 S i stället för den 107 här böra itillämpas; 7. Angående K. M:ts nådiga kungörelse den 19 December 1855 och nåd. bref den 29 i samma månad, rörande införtullning frår transitoupplag af vissa slag af väfnader och beklädnadspersedlar. Med anledning -afdessa -allmänt bekanta och ännu i friskt minne varande res geringsåtgärder här utskottet emot föredraganden, friherre -Palmstjerna, anmärkt den brist på nödig eftertänksamhet, hvarmed detta ärende blifvit af honom. behandladt,, och :tillägger slutligen: Genom rådgifvareåtgärden af den 29 December förekoms visserligen all enskilt förlust; men den förläst; som hela samhället lider, då konungamaktens anseende genom vacklande och obetänkta regeringsåtgärder äfventyras, den kunde. icke förekommas,. Den ende bland reservanterna, som här motiverat sin mening, friherre Paykull, anmärker blott, att förbiseendet blifvit rättadt, innan något ondt deraf uppstått, samt att friherre Palmstjerna redan lemnat konseljen. Ge 8. Angående ersättning åt en postinsp y för; förlorad sportelinkomst. Kongl: brefvet af den 21 November. 1849 sladgar, att dylik sportelersättning ej bör ega rum. Vid upprättandet af: förslaget till tjensten hade generalpoststyrelsen fästat uppmärksambeten på minskningen i löneförmåner. Sportelförlusten vore således-på förhand tillkännagifven. Den återstående lönen. uppgår i alla falltill 2600 — 3300 rdr bko. Bemälda styrelse hade derföre afstyrkt ansökningen. Utskottets anmärkning är riktad emot föredraganden, friberre Palmstjerna. Emot åtgärden hade statsråden Stjerneld, Fåhreus-och. Wallensteen yttrat sig. Friherre Paykull fann väl ej sökanden ega någon laglig rättighet, men att billigheten talades för honom, och för öfrigt uppginge den beviljade ersättningen ej till mer än rdr, förlusten deremot till 2698 rdr 42 sk. bko: 9. Angående uraktlåtenhet att påkalla åtgärder till bevarande af så väl räntegifvares som räntetagares rätt. I anledning af der otydlighet, som förefinnes i kongl. kungörelsen af den 11 Maj 1855 angående sättet för grundräntörs och kronotiondes utgörande, enär nemligen der ej upplyses hvad i fråga om undantag för vissa embete-: och tjenstemän, med uttrycket sså böskaffade löner bör förstås, hade svårigheter. vid tillämpningen uppstått. I ett fall, der spaniålen till skollärares aflöning ej vore anslagen att från vissa hemman utgå, hade föredraganden; statsrådet Anjou, ansett sökanden böra bibehålla sin optionsrätt ; :stätsrådet Gripenstedt och konseljens öfriga ledamöter deremot hyst en motsatt stanka; Utskottet klandrar ej statsrådet Gripenstedts och de. öfrigas rådgifvareåtgärder, utan blott deras uraktlåtenhet att tillstyrka en allmänlagförklaring med anledning af den kongl. kungöreltens tvetydighet, samt att en kongl. proposition borde ha aflåtite om anslag till beredande af ersättning till räntetagarne för deras förlust. Frr Billström och Wedberg samt vice talmannen Anders Andersson haanmält, att de ej biträdt utskottets beslut i denna punkt. 10. Angående uraktlåtenket att påyrka en Åmed föreskriften i 11 RB. F. öfverensstämI mande behandling af ett ministerielt mål. FråIgan rörer neutralitetsförklaringen. Afhandlingarne derom hade föregått och saken på förhand afgjorts, då först den 14 December 11853 frih. Stjerneld i justitiestatsministerns Inärvaro uppläst åtskilliga angående underhandlingen : vexlade noter. Utskottet yttrar härom: xOaktadt föredraganden alltså ganska väl kände, att K. M:t hade fattat beslut i den kanske vigtigaste af de frågor rörande riketsförhållande till främmande makter, som på senare tiden förevarit, har dock föredraganden nnderlåtit påyrka sådan ärendets behandling, som 11 R. F. föreskrifver; hvilI ket-förhållande konstitutionsutskottet ansett Isig böra hos rikets ständer vördsamt anmäla. Emot denna anmärkningspunkt har en utförligare reservation blifvit afgifven af hr Carleson, hvilken anser, att K. M. icke fattat beslut förrän den 14 Dec. 1853, påminner om, latt den--åberopade grundlagsparagrafen uttryckligen medgifver, att dylika mål må -beredas och handhafgas på sätt konungen lämp-. ligast synesn, att icke frih... Stjerneld utan ;refve Sparre undertecknat cirkuläret till beskickningarne vid de utländska hofven, och den senaste skrifvelsen till vår minister i KöIT penhamn; samt slutligen att åtgärdens resulI tat varit föremål. för en tacksamhetsyttring från ständernas sida. I Frib, Paykulls och hr Tersmedens reservaH tioner innehålla hufvudsakligen detsamma som I hr Carlesons. I 11. Med anledning af löneförhöjning åt ! gvensk-norske konsulen i Archangel. Af betänkandet upplyses, att Norges bidrag till den gemensamma handelsoch sjöfartsfondens utgifter uppgått till 28 procent, Sverges deri ormat 411 72 under det norska sicfarten. ha.