au . . — 22 3 SAMHÄLLETS KÄRNA. NÅGRA BILDER-ARE AF ONKEL ADAM.) Major -Thorskölds voro barnlösa och rika. Det var bv. ad man kallar ett stort hus. Mas jorskan var en fattig flicka, då Thorsköld tog henne till sin andra hustru; hon var fallen för! allt sova kunde synas. Hesnes drägt var se FE .smakfull och så dyrbar, att ingen kunde täfla: med hen:ne; hennes boudoir rikt prydd, hela sstatvåningen kunglig, praktfull, rymlig och beqväm på en gång, och majoren var ro a sällskap, In skulle ha parti hvarje afton, eljest mådde ban icke väl, oeh sällskap fattades aldrig p. det gästfria Kraninge. Här blef ja 8 upptagen. Jag vet ej om min mor dött eller om hon ändå lerenat mig; ty jag var knappas t fyra är gammal, och då tar man ej reda på . wågenting, så stt Man minnes något deraf; nog Ah jag behandlades som barn i huset; man ot lärare skaffade mig tid:g kl inna, jag var visst vj ex år då jag lärde DE första gången att da, 2 sedan fick jag ww gånger lära det om ig 9 Min lärdom bestod i att tåla franska, och Ja 3 VA icke stor då detta gick rätt bra. Vissvi menade min mamma väl med vig, men nog plågades Jag bra mycket derför att jag skall bli ett lit:t upderverk. Majoren tycktes: av 286 108 som ga hustrus leksak och brydde sig ej om mig oftare, än då han liksom ex. offis. io tackade mig, när på julaftonen någon Miten virkning eller ritning af min hand ko: n fram till pappa, och mamma med en tonvigt sade: kära () Se Aftonbiadet n:r 13 8, 140 och . 143—146.