Aftonbladet – 25 juni 1857, sida 3

reugionsiriheten. Hr Henschen, som först fick ordet, sade sig varit sf särskilta omständigheter hindrad att om den kgl. propositionen taga så noggrann kännedom, att han vågade: derom nu fälla ett bestämdt omdöme, utan vdle förbehålla sig att, sedan den med bilsgor blifvit tryckt och utdelad, yttra sig om förslaget, samt om statsrådet Anjows dervid fogade reservation. Trodde likväl att det icke skadade, om ståndets ledarsöter emellertid i allmänhet tillkännagåfve sina tankar, som -unde åtfölja remissen, och visa i hvilken riktning 1e ansåge frågan böra lösas. Ehuru mycket till förvar för religionsfriheten kunde anföras ur kristliga ch allmänna teoretiska grunder, äfvensom från erfarenheten hos nästan alla civiliserade folkslag, ville ock talaren vid detta tlfälle ej derpå grunda sitt y-trande, utan åberopade hvad:han derom vid sista sksdagen anfört äfvensom de vetenskapliga afbandiagar han då hade åberopat och den mängd skrifter, som till stöd för--religionpsfriheten sedermera utgifig, De i en oväntad progression pågående separaistiska rörelserna, och den förvirrnipg som deraf uppstod i vissa kyrkliga och civila rättsförhållanden, zjorde frågans snara lösning högst nödvändig; och alaren trodde att detta lättast kunde ske derigenom, att grundlagen äfven i detta afseende gjordes till en anning derigenrom, ait alla de lagar och författningar, som stredo mot den i 16 regeringsformen bestämda :eligions-.och samvetsfrihet, förklarades böra tolkas så, itt ingens samvete tvingades, utan hvar och en skyddales vid en fri utöfning af sin religion, såvidt han dergenom ieke störde samhällets lugn eller allmän förarselse åstadkomme; samt att, i följd deraf, dels 2, 3 ;ch 4 85 LI kap: missgerningsbaiken, äfvensom 1 och 2 1 kap. kyrkolagen och dermed sammanhang sgande förfsttningar, jemio åtskilliga förbud voch straffbestämmelser i kongi. kungörelsen den 24 Jan. 1781, skulle hädanefter icke tillämpas i afseende å annat, än det, som uppenbarligen kränkte på kriistendom grundad allmän känsla för sedlighet, dels ock 4:4 7 kap. -ärfdabalken;isamt det förbud; söm mot sammankomster till andaktsöfningar i enskilta hus meddelats i kongl. plakatet af den 12 Jan. 1726 jemte dertill hörande författningar, icke. vidare ansåg0o8: gällandes. Att detta varit gruadlagsstiftarnes meaing vore ostridigt: icke blott af det yttrande, som en af 1809 års konstitutionsutskotts verksammaste ledamöter, biskop Nordin, hvilken ensam reserverat sig emot utskottets förslag, derom i presteståndet;fälde, aemligen, att, om förslaget antoges, alla band på en gång akulle lossas, , utan. ock af. det sätt, hvarpå presteståndets två öfriga ledamöter i konstitutionsutskotset, (den tiden hade hvarje ofrälse stånd blott. tre redamöter i konstitutionsutskottet), nemligen biskop on Rosenstein -och:-doktor (sedermera biskop) Wijkman försvarade utskottetssförslag, enär även begge desta erkände, att en betydlig förändring ?enom förslagets antagande skulle åstadkemmas. Men presteståndets majoritet ville hafva förslaget Audradt, och återremitterade det till konstitutionsuiskottet,;med yrkande af det tillägg, att genom religionsfriheten icke mehn. eller skadse fings otillskyadas den rena evangeliska läram. Härigenom fick viskottet, som vidblef: sin mening, tillfalle atinärmare motivera: dehsamma,. och yitråde i det äfssendet: följande: djupa: sänningar :. Då alla band på samvetet snarare tjena att tillskapa. skrymtare -än rätia kristna: då tvånget, längt ifrån att skänka öfvertygelse och förbättra hjertat, ofta födt af sig fanatiska sekter och blodiga förföljelser: då ändtligen religionen säkrast försvaras genom sin egendomliga kraft; anser utskotiei en fri religionsöfning, med iakttagande af de i (16) 3 föreskrifna förbindelser, ej vars vådlig för religioaens sanning (och) ej kunna betaga: ett samhälle, der hvarje nyttig, lugir och laglydig, medlem njuter akydd. Den ho: majoriteten inom presteståndet, då som vanligt, rådande rädslan för eller afvogheien mot religionsfribetsn skaffade iefterverlden .åfven ett yt:erligare bevis på grundlagsstifiarnes mening derigenom, att sedan nämde majoritet yrkat få uti 2 4 regeringsformen sinfördt det stadgande, att äfven koaungahuset: borde vara af den rena svangeliska lärån, utskottet, som afstyrkte denna förändring, yttrade bland acnat, att prinsessoina.ega ingen arfsrätt till tronen, och kunna: så.edes ej af några . stateskäl beröf4äs (der kvarje undersåte tillagda religionsfriked. Så:unda erkände utskottet, att ej blott prinsessor, utan siven hvarje undersåte då blifvit tillagd -religionsfrihet oeh)kunde;inom landet ; lagligen uppfost as i wnan lära än dena rena evangeliska, äfven om föräldrarne sådan bekände. Vidare erinrade falrrån, hurusom konung och ständer förklarat, att, TG allmänt erkänd grundtals för lagskipning i de fall, då särslilta lagar i semma ämnen finnas hvar mot annan stridande, allmän lag eller allmän författning skall v för grundlag och en äldre (lag) kför en: nyare; irog deraf den slutsats, att ständerna, såvida de ville sara något konseqventa, måste gilla ofvananförde fårziaring och söka göra gbwidlagen: till en sanning. Taaren virade hurusom de af grundlagens stiftare yi srade höga, ädla och kristliga grundsätser blifvit dbls sf konöngen och högsta domstolen vid flera dagförslag glade (af högsta domstolen; den 16 Okt. 1814 samt då deutillstyrkte förslaget till ny strafflag), tels; ock: af lagkomitön, lagberedningem;samt kyrkoagskomitterna (de-äldre och nyare) godkända gen nm särskilta förslag, för.hvilka motivernä -till-en del ånördes. Jemvaål uppläste talaren märkliga strofer, Viande. hurusomjbiskoparne Heurlia, Holmström, Brubn, Hedren, doktor Hagberg, prosten Nordhammar mifl. nade år 1840 försvarat religionsfribeten mot en af oresteståndets ledamöter, som då väckt fråga Om btt sraftigare handhafvände utaf förbudet att besöka rämmande religionsförvandtersgudstjenst. Slutligen neddelade talaren: åtskilliga upplysningar om häru blott inom ett fögderi i norra Helsindland -på fyra ir 427 personer för nattvardens .begående utan biräde af statskyrkoprest fälts att böta 8493 rår :16 sk. bko,.och i :ett par socknar af Dalarne-210 pörsoner blifvit fälde att böta 5274 rdr bko, samt omiämdeö att, vid sista baptistkonferensen här i Stogk1 nolm, af baptistförsamlingarnes i föreståndare blifvit ipplyst, att redan 1340 personer blifvit döpte såsom medlemmar af baptistförsamlingarne, och att detta tal dagligen! ökades. G Hr Rydin förklarade sig ieke vara någon mot: ståndare mot beviljandet af religionsfrihet, men hyste imånga och stora iibetänkligheter vid: ess nförasde, . erinrande ;huru Gustaf I ryekt Tfaäderaeslandet ur kätolieismens ok, och huru Gustafö IL skdolf ibefästade Protestantismen. Nu vore det icke fråga om mindre än att omstörta hela statskyrkan. Tal, ville medgifva religionsfrihet: endast, åt. de. sekter, hvilka egå sitt öfverbufvud inom :andet, .men;..ville förneka den åt dem, som ega sitt hufvud. utom detsamma...Såso.. sådana öfverhufvuden betecknade tal. påfren, ryska pjsaren soceh mormponchefen, ;samt erinrade om allt det förtryck, mörker eh all den oordning, hvartill påfven oeh Katolska presterskapet varit anledning i de länder, der kaolska läran vårithorfskande; huru. mormoönernas skmhällsupplösande. Iäror troligen tvinga amerikauneatt med våld driffa der ur sisa landamären; amt slutligen hura vår granne i öster vid:början af kriget. mot Turkiet förklarat sig vara alla. grekiske fristnes öfverherre, ett ord som ej blifvit återtaget; astän kriget slutats, och Hyilkst ord när som helst unde återupprepas. Täl. förordade största försigighet i-förevarsude fall-beh:förestälde sig möjlighe en i en framtid: deraf, att denhe granne kunde kieka några hundrade missionärer hit för att åstadkomma sekter, och att, vid någon uppkommande ordning, han skulle begagna tillfället att få blanda ig i våra inre angelägenheter. Samma begär att ngripa Hade äfven påfven, och ansåg tal. intetland akna erfarenhet deraf. Tal. erinrade, huru påfven, ngelska regeringen oåtspord och mot dess vilja, illsatt flere biskopar item detta land, uppgaf att äfen i vårt eget fäådernesland hr Studaeh redan skulle ara utnämd till romersk-katolsk erkekiskop i Sverge, TAR på dt Jr fö Yt TR RR ee ret M hh MH rn 4 Oo er men Ås PRE JEN Kr en RR FR v