Aftonbladet – 18 juni 1857, sida 2

— ITertigdomet Nassau, det lana nvarirån den furstinna, som prins Oscari morgon hemför som sin gemål, härstammar, innesluter inom sina gränsor vågra af Tysklands vackraste och yppigaste nejder. Beläget vid de delar af Rbenoch Mainfloderaa, der deras s:ränder utgöra em oafbruten kedja af vingårdar, präktiga slott, borgruiner och små iäcka köpingar, förefaller laudet den resande främlisgen som en enda leende trädgård. Och detta är i synnerhet fallet med dess södra del, der det pittoreska och r. mantiskt sköna Taunusberget höjer sig i afsatser från floden. Här ligga på sluttningen af berget och invid Rhen residensstaden Wiesbaden, den lilla köpingen Biebrich med slottet, der den hertigliga familjen vanligen uppehåller sig, furst Metternichs slott Johanossberg, samt köpingar med de för vindrufvans älskare ej mindre välklingande namnen Hochheim och Riidesheim. Stiger man deremot uppför Teuni grönskande sluttning, kommer man på en af floden Lahn genomskuren platå, som i bördighet står långt efter. Rhendalen, men der bergen innesluts rika metaliskatter, som af den idoga befolkningen upphämtas och bearbetas, Längst i uordost öfvergår landet till: det ödsliga och ofruktbara Westerwald. Utom bergsbruket samt vinkulturen hämtar landet stora inkomster af sina berömda mineralkällor och sin ganska blomstrande industri. Särdeles hedraade för det lilla Jandet är den höga ståndpunkt hvarpå dess folkskoleväsende befinner sig, och som många rikare och wäktigare stater ha skäl att afundas det. En dunkel fläck i den bild af sund välmåga landet och folket erbjuda, äro de offentligt privilegierade spelhus, som fått innästla sig i landets hufvudstad liksom i de flesta andra af Tysklands berömdare badoch brunnsorter, dit en otalig mängd främlingar och äfventyrare från alla Europas länder ärligen tillströmma. Befoikningens antal är omkring 430,000, af hvilka 225,000 äro protestanter och 195,000 katoliker. På landets välmåga trycker en i jemförelse med folkmängden omåttligt stor embetsmannakår. Armåens styrka utgör omkring 5000 man. Nassau eger sedan 1815 en för fattning med landtständer, fördelade itvenne kamrar, som i början försökte en opposition mot den landsfaderliga styrelsen, men nu nedsjunkit till fullkomlig nullitet. Då den hertigliga regeringen nemligen förklarade, attl statsdomänerna vore, den regerande familjens enskilta egendom, vägrade atänderna att bevilja en del af skatterna och fortforo envist med denna vägran ända till dess regeringen genom förökande af rösternas antal på Herrelänken,, och genom anställande af rättegångar mot de motspänstige, genomåref sin vilja. Sedan dess har underdånigheten eller, som den nuvarande hertigen vid ett tillfälle under förmälningsbögtidligheterna skall ha uttryckt sig, sdet trogna tyska hjervat åter varit på sin rätta platsa. Det regerande huset utgör den ena och äldre grenen af en i Europas annaler berömd fursteslägt, som skänkt Tyskland en kejsare samt Holland och England de stora.statsmännen och krigarne af det oraniska huset. Den nuvarande hertigen Adolf Wilhelm Carl August Fredrik, född 1817 och bror till prins Oscars gemål, har regerat sedan :1839. De nassauiska nationalfärgerna äro mörkblått och orangegult, således snarlika de svenska. vr — I afseende på de olika partiernas uti Frankrike kandidat-listor för de instundande valen är det sanmärkningsvärdt, att der republikanska opinionen inom pressen, representerad genom Le Siecle och La Presse, ingått en förening med den mera moderata royalistiska oppositionen, representeradå genom Journal des Debats, om gemensamma kandidater; -men att andra tidningar, som vilja vara mera demokratiska, splittrat det liberala partiet genom att förorda en annan lista. Sigcle för den 14 dennes yttrar härom i:en ledande artikel, undertecknad af dess hufvudredaktör, följande; Vi ha med djup ledsnad läst den af tvenne aftontidningar (Estafette och Courrier de Paris) offentliggjorda lista, hvilken säkert kommer att med glädje helsas af legitimisterna och regeringens blad. Den liga vi framlade var uppgjord i samråd med ett stort antal valmän och politiska personer. Det måste erkännas, att den erbjuder ett verkligi prof på vår försonlighet, och vi trodde att den borde bevisa för alla vår kärlek till friheten. Vi trodde, att det var hög tid att öppna. en bana för dessa kuvskapsrika och patriotiska unga män, hvilka, oberäknadt I att de äro främmande för våra gamla tvister, vivat sig vältänkande och löftesrika. Vi akta visserligen högt namnen på män, som gjort landet stora tjenstr; men vi kunna ej tro, att under den allmänna; rösträttens regering tio eller tolf namn, huru historiskt stora de än må vara, äro nog för en nation, som befinner sig i sin fulla moraliska och materiella utveckling, och som önskar att få inandas den verkliga frihetens luft. Vi vidhålla derföre bestämdt den ; lista vi jemte Presse och Journal des Döbats offent-; liggjort, och vi förkasta bestämdt sådana kandidater i som hrr Reynaud, Garnier Pagås, Jules Bastide, Jules Simon och Pelletan. I Hvad som härvid allrämest förråder, att splittringen inom det republikanska partiet är ohjelplig och alltför stor för att kunna i leiana någon utsigt till framgång vid valen, är den märkeliga omständikheten, att några: af de mest framstående: republikanerne bland dem, som blifvit upptagne på båda listorna, : såsom Bethmont, Cavaignac, Carnot och Goudj chaux, med sina egna namns underskrift förordat den senare listan, från hvilken icke blott Journal des Dbats kandidater, utan äf-: ven La Presses egen redaktör m fl., som; voro upptagna på den förra, blifvit uteslutna. ! Likartade företeelser hafva äfven yppats i provinserna. —— i EN EA AE NE EE EE EE ne EA fett annat namn; derefter öfvergick Kon till len arinan tankegång; hon ville förmodligen