Aftonbladet – 16 juni 1857, sida 2

Skynda er då! Sextilie väntar icke på sina dansörer; saknar hon er arm, så dröjer hon icke att låta leda sig bort i dansen af en af de der emå herrarne, som oupphörligen fladdra omkring henne. Jag bör bereda er uppåx, tillade fru Mace, lutande sig närmare Octave, att ni kan tala nästan om allting med fröken de Martrais; hon är qvick, hon förstår allt och har svar på allt; åh, hon är icke en vanlig flicka. Likväl tänker jag på en sak: våga er icke för långt, fäst er icke för mycket! Er fru mor kunde måhända finna, att Sextilie icke alldeles är den hustru, som pas sar er, att hon är slösaktig, ojemn till lynnet, har besynnerliga fasoner, att man sysselsätter sig med henne mer än som är passande. Men Octave hörde ej mer den välmenande fru Macs råd; han hade bugat sig för henne och gått att hämta sin dansös. Det unga paret sysselsatte sig föga med turerna i kadriljen, och passade på den tete-å-tåte de förskaffat sig. : SR Det förefaller mig, sade Sextilie efter några vexlade ord, att jag icke ser er för första gången; var pi icke på sista baler hos ottomaniska miner 2 j. min frökenl! PN har likväl aldrig förr varit här. Hvar har jag då träffat er? Spisar ni icke någon gång hos en restaurant? vågade Octave fråga. Ja, min far för mig dit när vi skola på spektaklet; men jag tror icke att vi der befunnit oss tillsammans. Förlåt, min fröken! Det är just i dag en roånad sedan jag hade det nöjet att se er der; den middagen står ännu så lifligt för min själ, att jag, om ni-så önskade, skulle kunna säga er rätterna. Rätterna? Hvilka rätter? De som utgjorde er middagsmåltid eller min ?