Aftonbladet – 15 juni 1857, sida 2

Vid Cet I sjellva Drassel oa deri Iria universitetet her befumnits deltaga deri. Midt under oväsendet -— hvilket den obetydligaste slump skulle kunnat förvandla till ett blodigt uppror — fann konungexr en utväg att reda sig ur klämmas, utan att stöta för hufvudet : hvarken kammare;s majoritet och den af densarome valda ministåren eller folketaroförtyd: bara åsigt om saken, i. det ban helt enkelt ajournerade kammaren på obestämd tid: Pål detta sätt dog det förargelseväckande förslaget an naturlig död. Om det klerikela. partiet är lika klokt sem könungen, kommer förslaget icke att återuppväckas till lif, och folkets, jäsning lägger sig då af sig sjelf. -Är partiet xog oklokt att om några månader härefter åter komma fram med förslaget, har man anledning tro att detta endast skulle ha den säkra påföljden att uppväcka ett: nytt och ännu häftigare miisnöje, som möjligen kunde komma satt åtföljas af verkligt folkuppror, i hvarje aftesnde oändliger mycket fruktansvärdare än de nyligen timade betydelsefulla oroligheterna: -Vi hysa inga sympatier för de yttringar af folkets tänkesätt, söm uttala sig genom fössterinslagningar och våld emot psarsoner eller egendom; men om, såsom man befarar; det ultrsamontanska prestpårtist i Belgien med sina fsnatiska biskopar! och jesuiter i spetsen, icke afstår att begagna tillträdet till dödsbäddsrne för att tillskansa dan romerska kyrkaår och jesuitklostren besittningar och makt, som måste göra den äknu farligare: för :det..borgerliga..samhället, än de redan förut äro; sä hoppas vi att det konstitutionella och verkligen liberala partiet i Belgien skall våra nog starkt för att: på ett värdigt och öfveartygande sätt . visa .ultramontanerne, att de miss. räknat sig både :på tiden och nationen; och att Belgien, sgedar det med sitt blod köpt sin frihet, äfven är beredt att, om det fordras, med I samma offer bevara den. ; — Ehuru underrättelserna från Frankrike angående deltagandet för de der förestående nya valen till den lagstiftande församlingen äro hvarandra mycket motsägarde, synes det som om. valfrågan numera åtminstone. började väcka den förslappade och under; despotismers ok i materiella omsorger insöfda allmänhetens. nyfikenhet... Efter flera öfverläggningar hade dem 8 dennes en vallista för Paris, sammansatt af elementer utaf det komstitutiomella och det moderat republikasska partiet, blifvit faststäld; men man var likväl ännu icke säker om alla kandidaternas samtycke. Man märker på derna lista general Cavaignae,. Edv. Laboulaye, medlem af institutet, Bethmond, Havin, direktör för Le Siescle, Carnot, Goudehaux, advokaten Darimon, redaktör af La Pressex, Vavin och Ferd. de Lasteyrie. Denna lista, som till följd af sitt upphof måst blifva sammansatt af något heterogena elemexrter, har, i fall den kommer att ega bestånd, åtminstone förtjensten att vid sidan af. ett ryktbart namn sätta namnen på flera aktnisgsvärda män, hvilka visat sig ega både moraliskt : värde och duglighat till och med inför dem, som icke velat följa dem på det område, dit deras äåsigter fört dem och der de qvarhåjlit dem; General Cavaignacs samtycke uppgifves vara säkert, och generalens sya kandidatur må nu utfalla huru som helst, så är det blott sådsna personer, för hvilka det för närvarande är ott sorgligt bshof att skymfa det förflutna; som tro sig icke vara skyldige denne mans namn aktnikg. Den oförtynthet, hvarmed ministrärne och deras verktyg, prefekterna och .underprefekterna; under den-nuvarande styrelsen i Frankrike öppet söka verka på valeititbförmån för regeringens kandidater, är bekant, och de franska tidningarne äro :uppfylda med dö vämjeligaste -cirkulärer,. som, under sken att hylla den: allmänna rösträtten, anbefalla blindt röstande-på regeringens-kreatur.--Detta är icke något nytt. Dst hör tillsdet napoleonska systemet; sådant detta redan framträdde vid dess första debut. Mea något nytt är, att den högste statschefen icke åtnöjer sig med att låta. : sina underordnade . verka, .utan äfven gifver sitt eget mamn till spillo under -adrssser fill. valimännen.. Följande drag är i detta bänseende. karakteristiskt: En baron Mariari, major och anstäld vid prinsessan. .Baciocchis hof, har ammiält sig som regeringens kandidat för ett distrikt på Korsika med följande ord: H. N. har personligen täckts bekräfta ministerns beslut till min förmån, oeh detta både muntligen och medelst ett egenhändigt bref, hvaraf jag är nog lycklig att kunna sända er en afskrift, med anhållan att ni åt detsamma ville gifvå den största möjliga loffentligHet. Om -derföre några andra kandidater skulle envisas att-framträda, så beginge de derigegom en handling af motstånd emot den högsta viljan, så öppet härati tillkännagifven. Kejsarens bref, infördt vid slutet af sjelfva cirkuläret, är af följande innehåll: Minbäste major!. Ministern. måste ba. sagt. er, att ni skulle bli regeringens, kandidat på Korsika. Ni kan derföre tillkännagifva: detta öppet; enärsdet kommer att fägna mig myeket; att hi: genom ivalmännens förtroende får inträde i kammaren: Tuileriorhå den 9 Mäj 1857. 27 Napoleöm.s För öfrigt upperbarar sig. bär och deri provinserxa ett eget slag af.opposition, i.det kandidater sturdorma uppträda som söka öfverbjuda sjelfva de af regeringen föreslsgna uti. försäkringar om sin underdåniga tillgifvenhet för dem: bestående styrelsen, dervid idagaläggande em servilism, som borde väcka afsmak och äckel i hvarje sinne, tom har känsla för natioxens värdighet. I billigt att icke läm re rätta sig efter sin gram nes smak; och att förekemma anno vid valet af de andra rätterna, för att ieke bli frestsd att härma bönne. . Han .skyadade sig att. beRÅA pp FAKESEN MSE DV I SEN