Aftonbladet – 12 juni 1857, sida 2

aldrig skulle kunnaskakas, utan komma att af för all framtid trycka på densamma. Bland allt, som blifvit i detta hänseende andraget, ha vi icke funnit något till den grad slående och öfvertygande, som de skäl hr Wallenberg, under rikets ständers gemensamma öfverlä:gvid Kirara sjöj och dådet: torde hända att denna del af hr Wallenbergs yttrande blifvit uti de vidlyftiga diskussionsreferaterna af mången förbisedd, så anse vi oss böra här ånyo omtrycka densamma och anbefalla den till hvarje representants behjertande. Sökande ådagalägga, den löslighet, hvarmed systemet öfverhufvud blifvit utkastadt, anförde nemligen :hr Wallenberg såsom ett bland bevisen derpå, att södra vägen skulle efter första förslaget ingå till Stockholm vid Heleneborg, derifrån löpa längsåt södra stranden och borttaga alla för industriella behof så värdefulla strandplatser, ända: till midt för Riddar holmen, der den på en krokig bro skulle gå öfver södra delen af Riddarfjärden till HR dirholmskanalen, på hvars kant dena sz fortlöpa till Norrström och öfver en bra :e till. Tegelbacken vidklara sjö. När man uppnåt: den efterlängtade stranden, så vore önskningarnes mål, en gemensan bangård, vunnet. Men huru pass ändarsålsenlig den vore, åter stod att visa. Tal. upplyste, att gaslysamngesbolaget måste vidkännas en utgift af 8 å 9 sk. rgs pr tunna kol, som det konsumsrade, och af enn anledning skulle detta bolsg skatta gig lyckligt, om det hade sin lokal via Saltsjön... Ett annat exempel på omkostnader, som kallas små, men äro för trafiken beturvgande, aufördes. Ett sk jearn kostade remligen i frakt pr ångbåt från vestra delen ef Mätlaren 24 sk. rgs till Riddarholmen, men från Riddarholmen till jarnvågen med åkar: 15 sk. rgs. På samma sätt skulle, om jernbangården lades vid Klara sjö, omlestningar, pråmningskostnader och åkarepenningar betydligt fördyra trafiken. Det är dessa så kallad smärre omkostnader, hvilka äro för trafiken som sand i skorna på den vandrande. Desc: utom torde det vara landsortens billiga anspråk, att då den deltog uti kostnad rna för jernvägsanläggningen, få bangården vid Saltsjön, så att hela kusten från Cimbritsham till Hsparanda ej blefve skattlagd af onödiga speditionskostnader i Stockholm å de artiklar, som hämtas derifrån. Rättvisa måste göras åt Stockholms stads, kommunalstyrelse, som insett detta och utisin underdåniga skrif velse-till K. M:t tagit, alldeles för gifvet, at! bangården skulle läggas så, att jernvägen komme till Saltsjön; och under denna förut sättning hade Stockholms stad erbjudit dyr bara tomtplatser, hvilket, om man mera, än söm synes hafva varit fallet, bekymrade sig om kostnaderna, ej vore så alldeles att försmå:. Endast på detta sätt blefve det en sanning; at man medelst jernvägen sammanbunde Östersjö; med Vesterhafvet. Enligt hr Ericsons förslag skulle landet göra stora ansträngningar för ati medelst jernväg förena Nordsjön med Klara sjö. Tal. förbisåg visserligen icke den utlofvad: bibanan från någon punkt på den. krokiga bron öfver Kornhamna och Slussplanen. Men han trodde det ej vara allvarsamt menadt, at man skulle lägga en öppen jernväg öfver en öppen plats, der folkträngseln är 8 betydlig..som . alla dagar -på Kornhamn och vinkelrätt emot. den starkaste: folkströn: i Stockholm, som är öfver de begge slussbroarne frin Södermalm till staden. Men äfven om detta vore tänkbart och man, som var ganska troligt, nödgades inskränka sig att begagna denna bana nattstid, så motsvarad: den i alla fall ej rör-1lsens behof. Huru skulle jernvägen få sitt eget behof af stenkol? Skull stenk-lefartyg lägga till vid packhuset, der.dq dyrbaraste laster lossas. och. passagerarefartyg trängas om plats? Huru skulle jern komm: till jeravågen? På en särskilt bro eller genom pråmning från bangården vid Klara sjö.